Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att skrifva. Hon visste ju att han trodde sig
om att kunna dikta, så vida det blefve honom
möjligt att slita sig lös från sina själsmördande
arbeten och på en längre tid bege sig utrikes.
Ja, utan tvifvel önskade hon bereda honom
möjligheten att komma ut. Så långt hade det
således gått, att han skulle tvingas åhöra ett
dylikt anbud från en flicka, hvars hand och
hjärta han förgäfves eftersträfvat. Ta emot
pängar af hänne kunde naturligtvis aldrig falla
honom inl Ej ens till låns!
Men nog var det bittert att äntligen ha de
nödiga medlen i sin hand och så tvingas att
kasta dem bort!
Slö och likgiltig, ehuru med en underligt
varm känsla i hjärtat, begaf sig Ragnar till
Linnéparken på den utsatta tiden. I detsamma
kom Paula från motsatta sidan, klädd i en brun
vårkostym, med parasollen hopslagen i höger
hand och ett litet paket i den vänstra. Den
smakfulla drägten klädde hänne förträffligt.
Ragnar kände sitt hjärta liksom klämmas hop,
när han såg hänne, isynnerhet som han genast
tänkte sig att hon möjligen snart skulle gå som
fastmö vid sidan om en annan man—ja, kanske
hon rent af kommit till Stockholm för att
ekla-tera sin förlåfning? Där hade han ju en präktig
förklaring öfver hännes önskan om ett möte!
Hon ville förbereda honom, se hur han skulle
bära en sådan underrättelse 1 Hon liknade just
en nyförlåfvad fastmö, där hon nu nalkades, med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
