Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Aganippiska sällskapet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
böljade han utgifyandet af sitt stora
statsekonomiska verk Försök till en
statsekonomisk statistik öfver Sverge
(1852—63, i förening med K. E.
Ljungberg), hvari hans
fosterlandskärlek nästan på hvaije sida ger sig
ett lifligt eller glödande uttryck. Hans
Samlade skrifter af theologiskt och
religiöst innehall utkommo 1855—60,
Samlade skrifter af blandadt innehåll 1863.
En af de aderton i svenska akademien
1831. Led. af vet. akad. 1817. Se
skrifter af K. A. Adlersparre, J. E.
Areschoug, A. Blanche, F. F.
Carlson, M. J. Crusenstolpe m. fl.
2. Jakob Georg A., den förres son,
botaniker, f. 1813, blef 1854
professor i botanik i Lund, från hvilken
befattning han 1878 fick afsked med
pension, och har från 1849 varit
ledamot af vetenskaps-akademien. Han
har utgifvit åtskilliga förträffliga
arbeten, bl. a. Speeies genera et ordines
algarum (1848—63), som utgör en
systematiskt ordnad beskrifning på
algerna, Theoria systemaJtis naturaUs
plantarum (1858), som är ett högt
skattadt arbete om de naturliga
växtfamiljerna, samt Naturkunnighetens
första grunder (1848), ett populärt
arbete, som utgått i flere upplagor.
Agne, svensk konung af
ynglinga-ätten, blef strypt af en finsk
konungadotter, som han tillfångatagit och
äktat. F. H. Ling gjorde honom till
hjelten i ett skådespel, “Agne“ (1812.)
Agre’lL 1. Olof A., reseskildrare,
f. 1755, d. 1832 som f. d. svensk
vice konsul i Alger, utgaf tvänne
samlingar Bref om Marocco (1796 och
1807), skrifna “med friskt och gladt
lynne samt lätt hand.“
2. Karl Magnus A., orientalist, f.
1764, d. 1840 som teologie doktor och
kyrkoherde i Växiö stift, var en stor
kännare af österländska språk,
sär-skildt af syriskan, och utgaf om dem
åtskilliga på latin författade skrifter,
som tyska filologer sedan begagnat.
3. Alfhild A. (pseud. Thyra, född
Martin)t dramatisk författarinna, f.
1849, sedan 1868 gift med
grosshandlaren A. Agrell i Stockholm, är
en af den yngsta svenska
dramatikens mest framstående
representanter. Hennes teaterstycken, hvilka
utgifvas under den gemensamma
titeln Dramatiska studier (I 1883, H
1884), utgöras hittills af följande:
Hvarför? (uppf. 1881), En
hufvud-sak (uppf. 1882), Bäddad (uppf. 8. å).
Småstadslif (uppf. 1883) och Dömd
(uppf. 1884). För öfrigt har hon
författat åtskilliga berättelser, en
samling Bilder från Italien (1883) m. m.
AgrPcola, Mikael, Finlands
reformator, f. 1510 (1511 1. 1512), d.
1557 som biskop i Åbo, öfversatte
till finska nya testamentet och
psal-taren m. m. samt utgaf på samma
språk en kyrkohandbok och en
“mässa“. I hans företal till
psalta-ren förekommer en på vers skrifven
finsk mytologi, som är den äldsta
pålitliga framställningen af finnarnas
forna gudalära. För kännedomen
om det finska språket äro hans
öf-versättningar af stor betydelse, och
det var hufvudsakligen genom dem,
som det finska skrifspråket skapades.
Jfr “Finlands minnesvärde män“.
Ahlberger, Harald, teolog, f.
1817, kontraktsprost i Strängnäs stift,
har utgifvit En lärobok i den kristna
tros- och sedeläran samt kyrkohistorien
(1853, 2:dra uppl. 1857) m. m.
Ahlbom, Matilda (född
Calissen-dorff), novellist, f. 1834, d. 1874,
utgaf några samlingar svenska
originalnoveller: Såpbubblor (1861—64),
Dagsländor (1865—66) m. fl.
Ahlman, Martin Erik, teolog, f.
1773, d. 1844 som teologie professor
i Lund, utöfvade ett högst betydligt
inflytande på den svenska
prästbildningen under förra hälften af detta
århundrade. En samling af hans
Theologiska skrifter utkom 1841.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
