Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andreæ ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och Stella (1854) samt Egmont och
Clavigo (1855).
7. NiIs Johan A., botaniker, f. 1821,
d. 1878 som professor och intendent
vid riksmuseets botaniska afdelning,
utgaf Lärobok i botanik (1851—53),
Svensk skolbotanik (1851—53, i
förening med K. F. Thedenius), En
verldsomscgUng, skildrad i bref (1853
—54), Inledning till botaniken (1860,
flere uppl.) och åtskilliga rent
vetenskapliga skrifter.
8. Anders A(nderson)f broder till
Johan A., vitterhets-idkare, f. 1822,
sedan 1864 professor vid
Karolinska institutet, har inom trängre
kretsar gjort sig känd genom några
tillfällighetsdikter, hvilka 1875
förskaffade honom inträde i svenska
akademien.
9. Karl Johan A., reseskildrare, f.
1827, d. 1867 under sina
upptäcktsresor i Afrika, utgaf på engelska
språket ett par reseskildringar, som af
G. Thomée öfversattes på svenska
under titlarna Sjön Ngami,
forskningar och upptäckter under 4 ars
vandringar i sydvestra Afrika (1856, 2:dra
uppl. 1862) samt Floden Okavango,
resor och jagtäfventyr (1861).
10. Alfred A., vitterhets-idkare,
har utgifvit åtkilliga berättelser
under titlarna En polismans anteckningar
(1867—68) och En flanörs minnen
(1869).
11. Fredi ik A(nderson), pedagog, f.
1842, sedan 1874 lektor i Halmstad,
har utgifvit en Lärobok i algebra och
eqvationslära (1874), ett besvarande
af frågan I hvilken riktning bör en
reform af våra undervisnings-anstalter
ga? (1881, i samlingsverket “I tidens
frågor“), några astronomiska
afband-lingar m. m.
12. Anna A. Se Västberg.
13. A. Andersson, pseudonym för
K. S. F. von Zeipel; C. A.
Anders-sm, pseudonym för L. T. Öberg.
André». 1. Laurentius A. (.Lars
Andersson, “mäster Lars“), teolog, f.
1482, blef i Rom promoverad till
filos, magister, utnämdes efter
hemkomsten till ärkedjäkne i Strängnäs
samt kallades några år derefter till
ärkedjäkne i Upsala, konungens
kansler (sekreterare) och svea rikes råd.
Han var en bland de förnämste
svenske reformatorerna, och den första
svenska öfversättningen af Nya
testamentet (1526) härrör hufvudsakligen
frän honom. Jämte Olaus Petri, som i
Strängnäs fått honom att ansluta sig
till lutherska läran, kom han
slutligen pä spänd fot med Gustaf I och
blef 1540, pä grund af till största
delen falska beskyllningar, dömd till
döden, men undslapp med böter. Död
1552. Utom bibel-öfversättningen
utgaf han En kort undervisning cm
troona och goda gerningar (1528,
senast utgifven 1857). Jfr skrift af
T. Strömberg.
2. Abrahamus A. Angermannus,
teolog, utnämdes 1576 till skolrektor
i Stockholm, men blef till följd af
sitt djärfva uppträdande mot
liturgien förflyttad som kyrkoherde först
till Öregrund och sedan till Saltvik
på Åland samt flydde slutligen öfver
till Tyskland, der han lefde i
tretton år, sysselsatt med författarskap.
På Upsala möte 1593 valdes han
enhälligt till ärkebiskop, men då han
sedermera inlät sig i stäraplingar till
förmån för Sigismund, dömdes han
1599 förlustig frihet, ära och ämbete.
Död 1607 på Gripsholm, efter nio
års fångenskap på olika ställen. De
märkligaste bland hans skrifter äro:
Scriptum contra Uturgiam (1579),
Förespråk om vår svenska kyrkios stadgc
och religion (1587), Forum adiaphorum
(s. å.), Apologia pro fuga sua ex regno
Succice (1588) och Historia litúrgica
(s. å.).
A’ngeldorff, Kristofer Olsson,
publicist, f. 1808, d. 1866 som e. o.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
