Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Atterling ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de i svenska akademien och dermed
gifvit ett yttre tecken till den gamla
stridens upphörande. 1853 kallades
han till arbetande ledamot af
vitter-het8-akademien. Efter hans död
ut-gåfvos åtskilliga af hans delvis i
handskrift efterlämnade arbeten
under titlarna Minnen från Tyskland
och Italien (1859), Poesiens historia
(1861—62, ofullbordad), Ästhetiska af
-handlingar (1866), Minnesteckningar
och tal (1869) och Literära
karakteristiker (1870). Hans Sandade dikter
utkommo i sex delar 1854—63.
Såsom enskild person var A.
utomordentligt älskvärd och arbetsam, och
till sina åsigter var han strängt
konservativ. Hans poesi äfvensom hans
reformatoriska verksamhet på
vitterhetens område (jfr Nya skolan) hafva
blifvit olika bedömda. Jfr arbeten
af A. Fryxell, R. Hjärne, G.
Ljunggren, A. T. Lysander, B. E.
Malmström, B. Norling och J. H.
Tho-mander.
Atterling, Karl Henrik, publicist,
f. 1835, sedan 1866 anställd i
redaktionen af Dagens nyheter, har
ut-gifvit en samling anteckningar under
titeln TeaterUf (1873, 2:dra uppl.,
s. å., pseud. J. P. Tömqvist), några
epistlar Till teaterfrågan (1868, 2:dra
nppl. 1876, tills, med B. Schöldström),
Upptäcktsresor i lufthafvet (1874,
bearbetning efter franskan) ra. m.
Au da« Se Öda.
August, pseudonym för Aug.
Ni-eander.
Augustinus, den förnämste bland
de vesterländske kyrkofäderna, d.
430 som biskop i Hippo, har af
K. J. Lénström gjorts till hjälten i
en större diktcykel, “Den helige
Augustinus“ (1860).
Augusti-orden, ett på gränsen
till de vittra samfunden stående
sällskap, som stiftades for att fira
minnet af revolutionen 1772 och utdog
forst efter 1809. Orden sysselsatte
sig mest med musik. Bland
medlemmarna, hvilka i allmänhet
tillhörde de finare kretsarna, märkas
Bellman, Hallman och Envallson.
AnlTn, Lars Axel Alfred,
läroboksförfattare, f. 1826, d. 1869 som lektor
vid Stockholms gymnasium, utgafflere
förtjenstfullt utarbetade läroböcker i
grekiska språket: en bearbetning af
Krügers Grekisk grammatik for
ny-begynnare (1853, 3:dje uppl. 1864),
Grekiska skriföfningar (1859),
Hero-doteisk formlära (b. å), Xcnophons
Anabasis jämte kommentarier och
lexikon (1861), Grekisk läsebok (1862),
sex sånger af Homeri Odyssée (1864)
och sex sånger af Homeri Ilias (1865).
Dessutom skref han några grundliga
afhandlingar om den grekiske
skalden Kallimachos.
Aurilius, Aegidiusy pedagog, d.
i början af 1600-talet, var någon tid
rektor vid skolan i Upsala och blef
sedan syndikus i Stockholm. Han
utgaf en mängd läroböcker, bl. a. en
lärobok i aritmetik, som under minst
ett århundrade begagnades i våra
skolor.
Aurén, Johan August, filolog, f.
1843, kollega, har utgifvit Bidrag
till svenska språkets ljudlära (1869),
Bidrag till svenska språkets
qvantitets-lära (1874) m. m.
Anriyi llius. 1. Petrus A., lärd,
f. 1636, d. 1677 som professor vid
Upsala högskola, utgaf tvänne
filosofiska arbeten, hvilka länge
användes som läroböcker i skolorna,
Ele-menta lógica peripatética (1672) och
Elementa philosophia prima sen
meta-phy8ica (1675), äfvensom åtskilliga
akademiska afhandlingar. Han skref
äfven några rätt goda poem på
grekiska språket.
2. Erik A.y den förres broder, lärd,
f. 1643, d. 1702 som juris professor
vid Upsala högskola, utgaf endast
ett fåtal akademiska afhandlingar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
