Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bergfalk ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2. Johan Gustaf B.f predikant, f.
1722, d. 1805 som teologie doktor
och kyrkoherde i Strängnäs stift, var
en bland vårt lands inflytelserikaste
predikanter, så till vida som hans
prediko-utkast “tjenat som sufflör“
vid tusentals gudstjenster i Sverge.
Dessa prediko-utkast utkommo 1773
—77 i nio delar under titeln Ens
evangelisk predikares värk, innehallande
dispositioner öfver de evangeliske
tex-teme (bih. 1786—87).
3. Bengt B.f historisk samlare, f.
1723, blef 1741 student i Lund,
1745 filos, magister, 1747 docent i
historia, 1758 e. o. assessor i
anti-qvitets-arkivet och 1762
banko-kommissarie. Död 1784. B. utgaf
åtskilliga historiska handlingar, som
delvis äro af mycket stor vigt för
häfdaforskningen: Kär leks-händelser
imellan hr Eric Gustafsson Stenbock
och fru Magdalena Sture till
Hömings-holm ar 1573 (1752), Nytt förråd af
äldre och nyare handlingar rörande
nordiska historien (1753—54 1. 55),
K. Carl lX:des rimchrönika samt K.
Gustaf Adolphs påbegynte ehr’önikaf
egenhändigt af högbemälte konungar
författade; jämte bilagor af 96 bref och
handl. (1759) m. fl. För
vetenskapsakademiens handlingar skref han flere
uppsatser, äfven i naturhistoria,
hvilket ämne han flitigt studerat. Om
vidsträckta kunskaper vittnar hans
1780 infor vetenskaps-akademien
hållna Tal om läckerheter, både i sig sjelfva
sådana och för sådana ansedda genom
folkslags bruk och inbillning (2 del.,
1785—87; till l:sta d. utgafs register
af assessor Blom 1785). Mera
beräknade for den större allmänheten
voro hans begärligt lästa Småsaker
till nöje och tidsfördrif (8 del. 1756
—57; l:sta d. omtryckt med bihang
1757), fortsatta under titeln Allehanda
(1757—58) samt innehållande
historiska anekdoter, bref, anteckningar,
poem af Dalin m. m. Efter hans död
blefvo hans outgifna historiska
handskrifter öfverlämnade till
vetenskapsakademien. Led. af vet. akad. 1766.
4. Beter Jonas B., den förres
broper, läkare, f. 1730, blef 1746
student i Lund och 1749 i Upsala, 1754
medicine doktor i Upsala, 1761
professor i naturhistoria och farmakologi
i Stockholm samt 1766 assessor i
col-legium medicum. Död 1790. Bland
fackmän åtnjuter hans Materia
me-dica (1778) ännu ett mycket stort
anseende. För öfrigt utgaf B. många
skrifter: ett tal Om Stockholm för
200 år sen och Stockholm nu för \
tiden i anseende til handel och veten- j
skaper (1758), Tal om fruktträdgårdar \
och deras främjande i vårt rike (1780) i
m. fl. Hans namn fortlefver i
uttrycket “bergianska trädgården“,
namnet på en af vetenskaps-akademien,
enligt hans eget testamentariska
förordnande, upprättad anstalt för
undervisning i trädgårdsskötset. Led.
af vet. akad. 1758.
5. Axel Teodor B., läroboksför-
fattare, f. 1817, f d. lektor i Stock- i
holm, har utgifvit Element ar-lär obok i
mekaniken (1846), Lärobok i elemen- \
t er ne af fysiken (1847), Geometri och i
linearteckning (1850, 5:te uppl. 1874), ,
Elementarkurs i räknekonsten (1850r—
51, 3:dje uppl. 1868),
Elementarkurs i algebra (1853, 2:dra uppl.
1870) m. m.
Bergklint, Olof skald, ästetiker,
f. 1733, blef 1753 student i Upsala, j
1761 filos, magister i Greifswald,
1765 docent i poesi vid Upsala
högskola, 1770 notarie i hofkonsistorium, j
1774 lektor i Vesterås samt 1783 j
prost och kyrkoherde i Lunds stiflt. !
Död 1805 som teologie doktor. I
mer än tjugo års tid måste B.
genom konditionerande skaffa sig sitt
uppehälle, och derunder var han
längre tid informator för den
sedermera som skald berömde J. G.
Oxen-stjerna, på hvars utveckling han ut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
