Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Björn ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sedan han kort förut blifvit utnämd
till professor i orientaliska och
grekiska språk vid Lunds högskola,
gjorde långvariga resor i Europa och
Orienten samt åtnjöt för sin lärdom ett
stort anseende bland utländska
vetenskapsmän. Själf utgaf han en
af-handling, kallad Secalogus hebraicus
ex arabiea dialecto illustratus (I, 1763)
och Lettre touchant la version arabe
des V livrés de Moyse (1772). Mest
berömd blef han genom sin Resa til
Frankrike, Italien, Sweitz, Tyskland,
Solland, Angland, Turkiet och
Greke-landt hvilket arbete utgafs efter hans
död af K. K. Gjörvell (1780—84,
med väsentliga tillägg och
förbättringar af M. Norberg och K. P.
Blomberg).
Blädh, K\ reseskildrare, f.
1790, d. 1851 som f. d.
grosshandlare, utgaf Republiken Chile årm 1821
—28 (1837), Resa till Montevideo och
Rumos Ayres jemte beskrifning öfver
Rlatajloden och de förmta p9’0vinserna
af samma namn (1839) samt Minnen
från finska kriget 1808—1809 (1849).
Blanche [blangsch], August Teodor,
dramaturg, novellist, politiker och
publicist, föddes 1811, blef 1829
student i Upsala, tog 1838
juris-kandidat-examen och blef s. å.
extra-ordinarie kanslist i justitie-revisionen
samt vice auditör vid svea
artilleriregemente. Han drog sig emellertid
snart tillbaka från
ämbetsmannabanan och egnade sig i stället åt
skriftställeriet. Redan 1838 väckte
han uppseende genom ett par
anonymt utgifna politiska ströskrifter,
JPubliken och tidningame eller den
rysliga tuppfäktningm samt
Rabulisterna, blef till följd deraf anmodad att
öfvertaga redaktionen at tidningen
Freja och bibehöll till 1842 denna
befattning, för hvilken han
egentligen icke passade. 1840 utgaf han
(under sign. —e) parodien Sara
Vide-beck, mot Almqvists kort förut offentlig-
gjorda berättelse ‘‘Det går an“. Med
1843 slog B. in på en ny bana, det
dramatiska författarskapet, hvarigenom
han skördade stora triumfer och
åter-upplifvade den efter Gustaf III:s
dagar allt mer aftynande svenska
dramatiken. Sistnämda år uppfördes
nämligen den af honom författade
komedien Fositivhatarm, och dqtta
stycke följdes sedan af en mängd
andra, skådespel, komedier och farser:
En trappa upp och på nedra bottm
(s. å.), Magister Bläckstadius (1844),
Läkaren (1845), Stockholm, Vester ås
och Upsala (s. å.), Rika morbror (s. å.),
Dm gamle skådespelaren (s. å.,
monolog), Fngelbreckt och hans dalkarlar
(1846), Jembärarm (s. å.), Sm gamla
aktrism (s. å., monolog), En
födelsedag på gäldstugan (s. å.), 1846 och
1946 (8. å.), Herr Sardanett (s. å.),
Hittebarnet (1847), Komedianteme etter
ett resande teatersällskap (1848),
Söden fadder (1850), Grannarna (s. å.)
m. fl. Nästan alla dessa dramatiska
stycken (hvilka efter uppförandet
ut-gåfvos på trycket, de flesta under
öfvertiteln Thealerstyckm) hade
utländska förebilder (franska, tyska eller
danska), och många bland dem voro
ej annat än bearbetningar; men
omplanteringen var utförd med stor
skicklighet, och karaktärerna,
merendels ypperligt tecknade, voro helt
och hållet svenska. Minst lyckades
författaren på det allvarligare
dramats område, hvarest hans brist på
konstnärlighet trädde mest i dagen.
Hans styrka låg deremot i lustspelet,
och den såväl i karaktärs-teckning
som i situationer öfverdådigt komiska
farsen “Ett resande teatersällskap“
(såsom stycket numera kallas) torde
i sitt slag utgöra det bästa vår
lite-ratur eger.
Såsom romanförfattare uppträdde
B. samtidigt, men rönte som sådan
mindre framgång, ehuru hans
romaner vittna om en liflig fantasi och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
