Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Blot-Sven ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bidrag till Sveriges mineralgcograji
{1854), Om några egendomliga
molyb-denföreningar (1857), Om oorganiska
sammansatta radikaler (1859), Om
ele-mentemas utbredning (1860), Om de
organiska kroppames konstitution (1864),
Geognostiska iakttagelser under en resa
till Spetsbergen (s. &.), Kemiens begrepp
och grundragen till dess historia (8. å.),
Om kolumbiter oeh tant aliter (1866),
Den kemiska synthesen och
naturämnenas framställande på konstig väg
(s. å), Die chemie der jetztzeit (1869),
Lärobok i oorganisk kemi (1873),
Naturens grundämnen i deras inbördes
förhållande till hvarandra (1875) m. fl.
Blot-Sven (“Offer-Sven“), konung
i Svea land under slutet af 11 :te
århundradet, är hjälten i ett af P. H.
Ling forfattadt sorgespel med samma
namn (1824).
Blumenberg, Henrik Germund,
handboks-författare, f. 1848,
kyrkoherde i Upsala stift, har utgifvit
Kalender för kommunalordförande på
landet (1880, 3:dje uppl. 1884) m. m.
Blå. 1. Gunnar 2?., pseudonym
for G. Bonde.
2. Ivar B., pseudonym for F.
Men-gel och V. A. Bergstrand.
Blända {Blenda\ småländsk
flicka, som enligt sägnen ställde sig i
spetsen for en skara modiga qvinnor
och med deras hjälp nedgjorde en
•dansk här, som infallit i Småland.
Denna sägen har poetiskt behandlats
af E. J. Stagnelius, i den
ironiskromantiska berättande dikten
“Blenda“ (först tryckt i saml. skr. 1824
—26), af P. Thomasson, i “Blendas
saga“ (1841), af L. Josephson och
E. Wallmark, i texten till en opeia
med samma namn (1876, med musik
af P. Öhlander) m. fl.
Bodvar Bjarke, pseudonym lör
N. Lilja.
Boeclerns, Johan Henrik, lärd,
f. 1611 som tysk undersåte, blef af
drottning Kristina inkallad till Sverge
I samt utnämdes 1649 till professor i
’ vältalighet i Upsala och 1657
till-’ lika till rikshistoriograf. Då han till
| följd af sitt gränslösa högmod råkade
: ut för många obehag, begaf han sig
| åter till Tyskland. Dod 1672 som
| kejserligt hofråd och comes palatinus.
Bland hans skrifter märkas: Orationes
et programmata (1654, orationer öfver
drottn. Kristina, Lennart Torstenson
m. m.), Cömmentarii in Hugo Grotii
\jtts, belh <$r pacis (1663), Cotnpendiutn
historia: ecclcsiasticee (1666—70, flere
uppl.), Historia belli suecodanici (1676),
Dissertationen aeademiem (1698),
Historia litteraria seeculi XVI,
Bibliogra-phia critica och två värdefulla
upplagor af* Novum testamentum. Alla
hans arbeten utkommo tillsammans
1712 i Strassburg, der han vistades
efter sin afflyttning från Sverge.
I Boét hi O 8 [-tsi-]. 1. Jakob B.,
’ f. 1647, d. 1718 som f. d. prost och
kyrkoherde i Mora i Vesterås stift,
författade några salmer, ett större
arbete om “christna menniskors rätta
kyrkoskrud“ och flere smärre
skrifter. Några salmer utgåfvos af
Han-selli 1867.
2. Daniel B.t den förres sonsons son,
filosof, f. 1751, blef 1765 student i
Up-J sala, 1773 filos, magister, 1775 docent
I i teoretisk filosofi, 1779 e. o. adjunkt
och 1773 professor i praktisk filosofi.
1800 utnämdes han till teologie
doktor. Död 1810. Till en böljan
stående på Lockes ståndpunkt, omfattade
B. sedan, ehuru på ett själfständigt
sätt, den kantska filosofien och gjorde
mycket för densammas utbredande i
Sverge. Genom sin sedelära gaf han
uppslaget till den sedligt religiösa
världsbetraktelse, hvilken i Boström
sedan erhöll sin vigti gare
representant. Hans förnämsta skrifter äro:
Utkast till föreläsningar i den
naturliga sedeläran (1782), Om moralitetens
grund (1797, i Journal för sv. litt.),
Försök till en lärobok i naturrätten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
