Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Boivie ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
erhöll själf, för smädligt skrifsätt,
ett års fängelse på Vaxholm. Sedan
var han en af det konservativa
partiets talangfullaste sakförare på
rid-darhuset. Jfr Grevesmöhlen.
3. Fredrik B., den förres kusin,
friherre, historiker* lexikograf,
publicist, f. 1773, d. 1857 som
kammarherre och f. d. öfverste-löjtnant, utgaf
Konst- och nyhets-magasin för
medborgare af alla klasser (1818—23, sedan
forts, till 1844 under titeln Magasin
for konst nyheter och moder), Kongl.
svenska museum, samling af
konturteckningar med en analytisk och kritisk
be-skrifning (1821—23, tills, med
Wet-terling), Riksdag s-historia ifrån 1627
til och med 1823, t sammanhang med
samtlige landtmar skalk ars porträtter
(1825—27, ännu användbar som
upplysande källa), Målare-lexikon, til
begagnande såsom handbok för
konst-idkare och taflesamlare (1833) m. m.
B. utmärkte sig äfven som gravör.
Boivie [bave], P. G., pedadog,
f. 1780, d. 1860 som skolrektor i
Upsala, utgaf ett Försök till en svensk
språklära (1820, omarb. uppl. 1834)
m. m. Börande läroverksfrågorna
låg han i en långvarig polemik med
J. A. Hazelius.
Bokvettsgillet. Se
Vetenskaps-societeten i Upsala.
Bolander, Sofia, vitter
författarinna, f. 1807, d. 1869, skref en
mängd romaner och noveller: Tant
Agnetas aftmbcrättelscr (1840—41, ett
nytt häfte 1846), Trolldomstecknet
(1845), Israeliten (1852), Brödemc
(1855), Johan Gyllenstjema (1862),
Gunstlingame (s. å.), Grcfve Fhilip
Königsmark (1868) m. fl., de flesta
under signaturen S—e—der. Hon
ifrade mycket för qvinnans rätt att
oförhindrad t forsöija sig genom eget
arbete.
Bolin, Vilhelm, finsk filosof och
ästetiker, f. 1835, blef 1852 student
i Helsingfors, 1857 filos, magister,
1864 filos, doktor, 1865 docent i
filosofi, 1870 e. o. professor och 1873
bibliotekarie vid universitetet. Han
har utgifvit följande skrifter:
Familjebegreppets utveckling intill reformationen
(1860), Leibnitz ett förebud till Kant
(1864), Familjen, studier (s. å.),
Undersökning af läran om viljansfihet (1868),
Europas statslif oeh filosofiens politiska
läror (1870—71) m. m. För öfrigt
har han för scenen bearbet
Shak-speares dramatiska arbeten (1879—83),
skrifvit åtskilliga literatur- och
teater-kritiker m. m. Äfven som
vit-terhets-idkare har gjort sig känd,
bl. a. genom dramat Enslingen (uppf.
1883). B. har som filosof slutit sig
till Herbert Spencer och dennes
efterföljare.
Bolméer, Bengt Magnus,
historiker, f. 1785, d. 1849 som professor
i orientaliska språk vid Lunds
högskola, fullbordade den af J. F. af
Lundblad påböljade Karl XII:s
historia och är dessutom märklig såsom
värd i det ryktbara sällskapet
Härbärget, i hvilket Tegnér var själen.
Boman, Magnus, öfversättare, f.
1758, d. 1808 som skollärare i
Södertälje, utgaf i öfversättning Fluedri
tesopiska fabler (1788), Gvidii
Förvandlingar (1795—98) och Dionysii
Catonis sedolärande disticha till sin son
(1802). Hans öfversättning af Arbeten
och dagar, sånger af Hcsiodos, utgafs
af L. Hammarsköld (1813).
Bonde, Gustaf, fornforskare
(pseu-don. Gunnar Blå och Gjödrik Björner),
f. 1682, d. 1764 som riksråd och
Upsala universitets kansler, var en lärd
man och jämväl en stor mäcenat.
Som fornforskare intager han, vid
sidan om Björner, ett rätt
framstående rum i vår literaturhistoria,
genom sitt Ättartal uppå fot’dna Svea
konungar med deras gemåler (1739)
och sin berättelse 0m de f ordna
konungar, jarlar och regenter, som uti gamla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
