Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Boström ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
öfversättningar, bl. a. af
Öhlenschlä-gers Hakon Jarl och Aladdin samt af
Göthes Iphigenie. Han skref äfven
själf, i fosforistisk anda, några
mindre skaldestycken (sign. —st—, —v—
och m—).
2. Gustaf B., läroboks-forfattare,
f. 1830, filos, doktor och skolrektor
i Arvika, har utgifvit en svensk
och tysk språklära (1866) samt en
. versifierad öfversättning af Kwatii
oden och Epoder (1881).
Boström, Kristofer Jakob, filosof,
föddes i Pite d. 1 jan. 1797,
upptogs vid nio års ålder såsom
fosterson af en morbroder, genomgick
der-•efter Härnösands gymnasium och blef
1815 student i Upsala. Efter att
hafva studerat företrädesvis under
Bibergs och Grubbes ledning
promoverades han 1824 till filos, magister
och kallades 1827 till docent i
praktisk filosofi. 1833—37 var han
lärare for prinsarna. 1837 utnämdes
han till adjunkt i filosofi, 1838 fick
han professors titel, och 1842 blef
han professor i praktisk filosofi. Han
dog d. 22 mars 1866, sedan han
från 1863 varit emeritus.
B. är den ende svensk, som
upprättat ett själfständigt filosofiskt
system och grundat en själfständig
filosofisk skola. Men hans lära har,
medelbart genom hans många
lärjungar, utöfvat ett stort inflytande
på vårt folks andliga odling och
verkat bestämmande på vårt lands
hela filosofiska forskningsarbete.
Enligt denna lära “utgör den sanna
verkligheten en osinlig (andlig och evig),
och likväl fullständigt bestämd (fullt
konkret) verklighet, ett lefvande helt
af alltigenom personliga väsenden“,
och mänskans praktiska uppgift är
“att i den sinliga världen med frihet
forverkliga denna öfversinliga värld“.
Till sin innersta grundton är denna
filosofi nationelt svensk, och den
utgör också en konseqvent utveckling
af grundtanken i Höijers, Bibergs,
Grubbes och Geijers filosoferande.
Själf utförde B. dock ej fullständigt
sitt system. De skrifter, i hvilka
han — med en ovanlig klarhet och
enkelhet — nedlade frukten af sina
forskningar, äro följande: Be
pan-theismi ad religionem habitu dissertatio
(1824), Be nexu rernan cum deo ex
ratione pantheismi positiones (1827),
Dissertatio academica triplieem
amphi-boliam legislationis practicce in
philoso-phia morum observandam adumbrans
(s. å., fragm.), Be mente ac
percep-tione aphorismi (1839, fragm.),
Dissertatio de notionibus religionis,
sapien-tim et virtutis earumque inter se nexu
(1841, ny uppl. 1874 jämte
öfversättning af L. Bygdén), Satser om
lag och lagstiftning (1845, 2:drauppl.
1871), Om voteringar (1850, i tidn.
“Tiden“), Aforismer rörande
förändrandet af folkrepresentationen i Sverige
(8. å., sammastädes), Om monarkens
oansvarighet och helgd (1852, i
“Svenska tidningen“), GrundUnier
tillphilo-sophiska statsläran^1Allmännare delen“
1859, 2:dra uppl. 1862), GrundUnier
till philosophiska statslärans
propcedeu-tik (1851, fragm.), C. J. Boström och
hans flosofi (1859), Ben speculativa
philosophen Johan Jakob Borelius i
Cal-mar (1860), Anmärkningar om helf
vetes-läran, vara teologer och prester
allvarligen att förehålla (tre uppl. 1864,
gaf anledning till många följdskrifter)
Aro rikets ständer berättigade att för
svenska folket besluta och fastställa det
nu hvilande sa kallade
representationsförslaget? (1865) och GrundUnier till
den Jilosofska civilrätten (1872, efter
författarens död). Hans Skrifter hafva
utgifvits af H. Edfeldt (1883—84).
Bland B:s omedelbare läijungar
märkas K. T. Claeson, A. Nyblaeus, S.
Ribbing, K. Y. Sahlin, P. Wikner
m. fl. Se skrifter af A. F. Beckman, P.
Kalling, N. Y. Ljungberg, O. F.
Myrberg, A. Nyblaeus, L. H. Aberg m. fl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
