Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Braunerhjelm ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
literaturen, och vann stort rykte
genom sina latinska qväden, hvilka dock
mer utmärkte sig genom
versifikatio-nens glans är innehållets rikedom
pä idéer. Bröder till honom voro
den berömde läkaren Lars Braun
(adlad Braunersköld) och biskopen
Nikolaus Braun (stamfader for ätten
Braunerhjelm).
Braunerhjelm, Augusta, f. 1839,
har utgifvit ett större skådespel,
Modshämden (1879), samt Studier efter
tiaturen, teckningar från Italien (1883)
och Nya teckningar från Italieti (s. å.).
Bredberg, Benedikt Gustaf,
me-tallurg, f. 1797, d. 1873 som f. d.
bergmästare, utgaf Metallurgiska
anteckningar (från 1863).
Bredman, Johan, astronom, f.
1770, d. 1859 som professor emeritus
i Upsala,» utgaf Teoretiska
astronomiens grundei’ för begynnar c (1845).
Led. af vet. akad. 1815.
Brelin, Nils} mekaniker, f. 1690,
d. 1753 som teologie doktor och
kyrkoherde i Karlstads stift, utgaf
beskrifning på åtskilliga “rön“, de
flesta intagna i vetenskaps-akademiens
handlingar. Led. af vet. akad, 1739.
Bremer, Fredrika,
romanförfattarinna, föddes d. 17 aug. 1801 på
Tuorla gård i närheten af Åbo. Vid
tre års ålder flyttade hon med sina
föräldrar till Sverge, och sin
barndom och ungdom tillbragte hon
der-efter ömsom oi Stockholm och ömsom
på godset Årsta i Södermanland.
Uppfostrad i klosterlig afstängdhet
— tillika med sina syskon, bland
hvilka hon på grund af sin fulhet
och styfsinthet var den mest
till-bakasatta — började hon mycket
tidigt sluta sig inom sig själf, och
denna slutenhet, som tilltog allt mer
under en upphetsande romanläsning,
alstrade vilda idéer i hennes hjärna,
så att hon till och med funderade
på att förklädd begifva sig ut i kri-
get mot “folkförtryckaren“ Napoleon.
Hon fick en god undervisning och
röjde tidigt anlag som författarinna.
Vid åtta års ålder skref hon ett
poem pä franska, några år derefter
ett stort skaldestycke om världens
skapelse o. s. v. Småningom blef
det för henne ett starkt behof att
skriftligen uppteckna hvad hon kände,
hvad hon led — ty hon led mycket,
led af sin fulhet, som blef allt värre,
led af att som qvinna vara stängd
från all betydelsefullare verksamhet,
led slutligen ock af ett religiöst
tvif-vel, som gjorde henne nästan
för-tviflad. 1828 beslöt hon äntligen
att ujtder strängaste anonymitet
ut-gifva några bland sin pännas alster,
för att skaffa sig medel till ett
välgörande ändamål, och så utkom första
delen af hennes sedermera så
berömda Teckningar ur hvardagslifvet.
Denna första del, som innehöll
Axel och Anna, Tvillingarna,
Förhoppningar och Bref om Stockholms supéer,
rönte ett allmänt och varmt
bifall, och de bägge följande delarna,
som innehöll o Ben ensamma,
Tröstar-innan, Miniatyrer och Familjen H***
(1829—30, 4:de uppl. af “Familjen
H***“ 1841), eröfrade åt författarinnan
en länge drömd ryktbarhet.
Medgången verkade som ett ljushaf på
ett förut mörkt och dystert landskap.
Kort derefter gjorde fröken B.
bekantskap med en filosofiskt bildad
man, rektor P. Böklin, som gaf henne
klarhet öfver många religiösa
dunkelheter och ett rikare innehåll i
hennes lifsäskådning. Hon egnade några
år åt allvarliga studier. Men
derefter, fullt mogen och mindre
olycklig, utgaf hon en följd af nya
hvar-dagsteckningar: Presidentens döttrar
(1834, 2:dra uppl. 1836), j\rt’w«(1835),
Granname (1837), Hemmet eller
familjesorger och fröjder (1839, 2:dra
uppl. 1840), Strid och frid eller några
scener i Norge (1840), £n dagbok
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
