Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Burghausen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(1862—63), Lärobok i bibliska
historien (1862, 20:de uppl. 1873),
Folkskolans naturlära (1864, 3:dje uppl.
1871), Folkskolans räknebok (s. å., 3:dje
uppl. 1871), Läsning for Sveriges
allmoge (1864—65), Lärobok i
geografen (1865, 3:dje uppl. 1875,),
Xatu-r alhistoria, en läsebok för skolan och
hemmet (1867—69) m. fl.
Bäckström» 1. Fer Olof B.,
historiker, f. 1806, blef 1822 student
i Upsala, tog 1828 kansli-examen,
ingick 1829 som e. o. amanuens i
kungl. biblioteket, blef 1833 kopist
och 1838 protokolls-sekreterare i
kungl. kansliets kolonial-departement
samt utnämdes 1840 till notarie i
förvaltningen af sjöärendena och 1853
till amiralitets-kammarråd. Han har
utgifrit flere fortjenstfulla verk, till
största delen historiska, bl. a.
Historisk almattack för fruntimmer (1839),
Stoekhohn (1841, med 41 planscher),
Svenska folkböcker: sagor, legcndei’ och
äfventyr (1845—48), Öfversigt af de
europeiska staternas historia sedan år
1 Slö (1862—65), Le europeiska
staternas politiska historia under åren
1815—66 (i sammandrag, 1667),
Tidsbilder, historisk läsebok för äldre
och yngre (1869—74), Berättelser ur
svenska historien (1875—81, delarna
XII—XXIII, fortsättning och slut
på det af K. G. Starbäck böljade
arbetet med samma namn), Öfversigt
af de europeiska staternas historia
under de sista tjugu åren (1882—83)
samt Svenska flottans historia (1884).
2. Fer Johan Edvard B., den förres
son, skald, f. 1841, blef 1860
student i Upsala, tog 1863
kansli-examen samt ingick s. å. som e o.
amanuens i riksarkivet och kungl.
biblioteket. Han öfvergaf likväl snart
tjenstemannabanan och egnade sig i
stället åt literaturen, var 1876
redaktör för Teater och musik och 1877
för tidskriften Xu samt har från och
med 1878 stått i spetsen för Post-
tidningen och från 1882 redigerat
Svensk kalender. Som student var
han en bland de mest
förhoppnings-gifvande medlemmarna af det vittra
“Namnlösa sällskapet“ och sedan har
han allt mera medvetet efterstrafvat,
och allt mera lyckats höja sig till,
den språkbehandlingens virtuositet,
som utgör de med honom jämnårige
skaldernas största förtjenst och
största fel. B. har utgifvit ett par
diktsamlingar under titlarna Skaldeförsök
(1860) och Lyriska dikter (1870),
vidare en samling Sånger och
berättelser (1876) samt dessutom åtskilliga
teaterstycken: En krona, Evas systrar,
Första maj och Fangen på Kallö (1870,
under den gemensamma titeln
Dramatiska studier), Carinas ljus (1871),
De förtryckta (1872), Mattan bröderna
(1873), En julgran (1875) och
Dagvård Frey (2 uppl. 1877). Det
sist-nämda, ett sorgespel, som ej
allenast till storleken intager det
främsta rummet, rönte mycket stor
framgång. Ej minst har B. gagnat vår
litteratur genom sina öfversättningar :
Det besegrade lejonet (1875, af
Pon-sard), Hedern och penningen (s. å., af
dens.), Rolands dotter (1876, af H.
de Bomier), Heniani (1877, af Hugo)
och Fru Inger till Östråt (s. å., af
Ibsen).
Börjesson, Johan, lyrisk och
dramatisk skald, “den siste
fosfo-risten“, f. 1790, blef 1808 student i
Upsala, 1815 filos, magister, 181G
präst och adjunkt vid
domkyrkoförsamlingen, 1820 domkyrko-syssloman,
1821 hofpredikant, 1828 kyrkoherde
i Veckholms pastorat, 1840 prost
och 1844 teol. doktor. 1859 valdes
han till medlem af svenska
akademien. Död 1866. I sin ungdom var
B. föga produktiv, och sedan han
skrifvit några skaldestycken i
fosfo-ristemas kalendrar samt af kritiken
blifvit hård t åtgången för sin dikt
Skapelsen i sånger, upphörde han,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
