Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Börk ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med en samling Lyriska styckm (forts.
1839), röjde sig hos honom en friare
lifsåskådning, en friskare känsla och
en ännu större formäga att gifva
språket en välljudande klang, på
samma gäng som innerligheten
be-fans oförminskad. Dessa goda
egenskaper utvecklades med åren allt
r^er, och särskildt i fråga om
språkets konstnärliga behandling, både
på prosa x , ief B. snart en
af samtidens störste mästare, klar
och plastisk som Tegnér, mjuk och
musikalisk som Stagnelius eller
At-terbom. Bland hans skaldestycken
märkas sångerna öfver Karl Xi V
Johan, Beskow och Anna Marta
Lönngren, diktcyklerna Emma, Kungame,
Foglame m. fl. Några tillvunno honom
pris af den vittra domstol, h vars
prydnader han sedan själf kom att
tillhöra. För scenen diktade B. En
majdag i Värend (1843) och National*
divertissement (s. å.), hvilka
småsaker mottogos med stort bifall. Han
var äfven som öfversättare
synnerligen utmärkt, genom sina
tolkningar af Dante, Tasso och Uhland.
Såsom literatur-historiker, särskildt
som minnestecknare, eiöfrade han sig
ett mycket framstående rum, genom
följande arbeten: Lefnadsteekning
öfver Esaias Tegnér (1847), ett minnestal
öfver prins Gustaf (tvä uppl. 1852),
Om Dantes lif och skrifter (1865),
minnesteckningar öfver Samuel
Öd-mann (1860), J. H. Kellgren (1870)
och E. J. Stagnelius (1872),
Aurora-förbundet (1874), Dantes Divina
co-moedia (1875) och minnesteckning
öfver Nils von Mosenstein (1877), bland
hvilka de flesta infördes i svenska
akademiens handlingar. De
märkligare bland hans öfriga skrifter äro:
Rhetoromanska språkets dialekter (1851
—54), Italienska studier (1853),
Kritisk skärskådning af Schillers äldsta
lyrik (1854), Bidrag till kännedomen
om etruskerna (1857), Undervisnings-
frågans ställning och utveckling hos de
gamle romarna (1875), samt Om
Leopolds tidigaste skaldeförsök (1878, i
sv. akad:s handl.). B:s Samlade
skrifter utkommo i 5 delar 1856—74;
en sjette del, som utkom 1881,
innehåller intressanta själfbiografiska
anteckningar, äfven särskildt utgifha
s. å. Valda dikter utgåfvos 1881.
Se skrift af K. D. af Wirsén.
Cabeljau, Johan, rättslärd, f. i
Flandern, inflyttade till Sverge och
dog 1652 som borgmästare i
Göteborg. Han blef ryktbar genom sina
bref till Gustaf II Adolf:
Epistola-rtm centuria prima ad invictissimum
Gustavum Adolphum (1626). C. var
broder till Gustaf Adolfs älskarinna
Margareta Cabeljau.
Caja nder, Zakarias, ekonomisk
skriftställare, f. 1818, landtbrukare,
har utgifvit åtskilliga skrifter i
landt-hushållning: Den praktiske
landthus-h&Uaren i Norrland (1857, pseud.
“Sakari“), Hufrudgrnn derna af
åkerbruks-lät’an (1871, i “Allmännytt.
handb-bibl.‘ ) Lärobok % afvägning eller
dränering och angkultur (1879) m. fl.
Cajus Julius Caesar,
pseudonym för J. Linek.
CaLixTus, pseudonym för K. L.
Törnberg.
Callerholm, Karl(Cart) Vilhelm,
pedagog, f. 1803, d. 1883 som f. d.
lektor i Upsala, utgaf i öfversättning
Latinsk ordbok af Ellendt (1842), Kort
latinsk gramtnatika af B. Kühner
(s. å., 3:c(je uppl. 1866) och
Handbok i romerska antiqvitetema af
Boje-sen (1843—44) samt redigerade
dessutom en Latinsk anthologie (1843) och
ny följd af Tidskrift för Sveriges
läroverk (1863—65).
Caloaius, Mattias, rättslärd, f.
1738, blef 1778 professor i juridik
vid Åbo högskola, var 1793—1800
ledamot af högsta domstolen samt
utnämdes 1809 till statsråd och med-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
