Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Calvagen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
méen, pseudonym för systrarna
Granberg. Se Stjemström.
Carlén. l. Johan Gabriel C.,
jurist, vitterhets-idkare, publicist f. 1814,
blef 1831 student i Upsala, tog 1837
hofrättsexamen och ingick s. å. i
några ämbetsverk, men erhöll aldrig
ordinarie befattning i statens tjenst.
Som jurist gjorde han sig känd
genom en Handbok i svenska
lagfaren-heten (1843—55, ofullb.) och genom
sitt arbete Sveriges grundlagar jemte
motiverna titt regeringsformen (1844).
Mera verksam var C. på
skönlitera-t uren 8 område. Han utgaf 1838
Stycken på vers, 1846 en samling
Ro-manser ur svenska folklifvet och 1870
Samlade dikter, af hvilka de flesta
förut stått att läsa i tidningar och
kalendrar under signaturerna —n—n,
O—én, Kilian och —iel. Som poet
mindre framstående, hade han
der-emot som utgifvare af andras
skrifter stor förtjenst om vår literatur,
företrädesvis genom sina upplagor af
Bellmans (1856—61), Fru Lenngrens
^1856—57) och Wadmans (1869)
samlade arbeten. Han utgaf äfven
Svenska familjeboken, läsning for hvar dag
under året (1850—52) och Läsning
vid husliga härden (1860—61), hvilka
bägge innehålla valda stycken af
flere författare. 1864—66 var han
redaktör af Illustrerad tidning. För
det literära lifvet hade C. dessutom
betydelse derigenom, att han 1855
stiftade literatöre-klubben Gröna
stugan och lät sitt hem utgöra en
samlingsplats för Stockholms literära
personligheter. Död 1875. ..
2. Emilie C. [Flygare- Carlén), den
förres hustru, romanförfattarinna,
föddes i Strömstad d. 8 aug. 1807,
gifte sig 1827 med provinsial-läkaren
i Kronobergs län A. Flygare, blef
änka 1833, forl&fvade sig 1834 med
en ung jurist J. R. Dalin, som hon
likväl redan 1835 förlorade genom
lyckshändelse, gifte sig 1841 med
J. G. Carlén och blef för andra
gängen änka 1875. Sedan 1839 har
hon varit bosatt i Stockholm. Året
förut hade hon uppträdt med sin
första roman, Valdemar Klein (under
pseud. “Fru F.“), som mottogs med
stort bifall och med ens gaf henne
rykte. Derefter följde raskt pä
hvarandra följande romaner, alla af mer
eller mindre betydenhet:
Representanten (1839), Gustaf Lindorm (s. å.),
Professorn och hans skydddingar (1840),
Fosterbröderna (s. ä.),
Kyrkoinvignin-gen i Hammarby (1840—41),
Skjutsgossen (1841), Rosen på Tistelön (1842),
Kamrer Lassman (s. å.),
Fideikommisset (1844), Paul Varning (s. å.),
Vindskuporna (1845), Bruden på Omberg
(8. å.), Enslingen på Johassnisskäret
(1846), Ett år (s. å.), En natt vid
Bullarsjön (1847), Jwsgfrutomet(1848),
En nyckfull qvinna (1849),
Romern-hjettmnan (1849), Familjen i Dalen
(8. ä.), Ett rykte (1850) och
Förmyndaren (1851). Till dessa kunna
läggas de smärre berättelserna Anda
in i döden (1843) och Ett lyckligt
parti! (1851). Trots denna stora
produktivitet växte författarinnans rykte
och popularitet med hvart arbete som
utkom. Hennes romaner voro i hög
grad spännande, hennes
uppfmhings-formåga outtömlig, hennes
framställningssätt i allmänhet fängslande.
Der-till kom att de flesta bland hennes
skildringar, derfor att de grundade
sig lika mycket på en rik erfarenhet
som på en liflig fantasi, utmärkte sig
genom sin ovanliga friskhet och
sanning samt att hennes
karaktärsteckning merendels var träffande, “om
också hennes uppfattning ej förrådde
den djupare blick, som förmår tränga
fram till själslifvets innersta.“ För
dessa goda egenskaper glömde man
lätt att en och annan “intrig“ var
löst hopkommen, en eller annau
sc$n onaturlig, en eller annan
skild-| ring allt för mycket utdragen pä
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
