Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Carpelan ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
f. 1825, koflerdi-kapten (död?), har
utgifvit: Underrättelse för skeppsegare
och skeppskaptener om hamnumgäldema
... uti den kända världens sjöländer,
tillika med seglationsunderrättelser o. 8. v.
(1853), Seglationsunderrättelser öfver
Skagerraek oeh Kattegat samt genom
Öresund oeh Beltema (1854),
Segla-tumsunderrättelser öfver Östersjön (s. å.),
Seglationsunderrättelser öfver Nordsjön
(1855) m. m.
Ca rpelan* 1. Johan Fredrik C.,
friherre, statsekonom, f. 1745, d.
1808 som landshöfiding, utgaf till
allmogens undervisning Någt’a
grunder för jordbrukets och hushållningens
förbättrande i Göteborgs och Bohus län
(1804).
2. Vilhelm Maxmulian C., den
förres brorson, kartograf, i. 1787, d.
1830 som öfverstelöj tnant och
styresman för ingeniör-k&rens gra ve
ringskontor, utgaf för sin tid
förträffliga kartor öfver Stockholms
omgif-ningar, södra delen af Norge m. m.
samt hade inseendet öfver tillkomsten
af den dyrbara kartsamling, som länge
efter hans död utgjorde den
tillförlitligaste källan för kännedomen om
Sverges geografiska förhållanden.
Ca8S6l (förut Wiberg), Karl Gustaf,
salmist, rättslärd, f. 1783, d. 1866
som lagman, författade salmerna n:o
185 och n:o 450 i 1810 års salm bok
samt utgaf ett Förslag tiU sjölag (1837),
en mängd minnestal m. m.
Ca’8&illg, Stephmus, pseudonym
for J. Wilde.
Casstrttm, Samuel Niklas, lärd,
vitterhets-idkare, f. 1763, d. 1827
som kommersråd, skref ett
skaldestycke Natten, som vann accessit i
Utile dulci 1784, ett Äreminne öfver
Lennart Torstensson, som erhöll samma
utmärkelse af svenska akademien
1786, och ett ode Försynen, som
belönades med akademiens stora pris
1787. Sistnämda dikt väckte de
största förhoppningar och ansågs länge
som ett mästerstycke. Hvad man
för öfrigt har af €:» penna inskränker
sig till ett tal i
vetenskaps-akade-mien: En blick öfver geografiens
tillstånd i äldre och nyare tider (1817).
C. efterlämnade en stor kartsamling,
som nu förvaras i krigsarkivet, och
en betydande natur al ie-sam 1 i ng,
hvil-ken han testamenterade till
veten-akaps-akademien. Led. af vet. akad.
1812.
Csstrél* 1. Mattias Alexander 6’.,
finsk etnograf och språkforskare, f.
1813, hlef 1830 student i
Helsingfors, 1844 filos, doktor samt 1851
professor i finska språket och
litera-turen. Död 1852. Han företog med
| offentligt understöd flere långvariga
resor genom Ryssland och Sibirien
samt utgaf om dessa resor lifliga och
sakrika berättelser, hvilka i
väsentlig mån ökade kännedomen om
språket och sederna hos finnar,
samoje-der, turkar, mongoler, tunguser oeh
andra folk af samma stam. Hans
samlade arbeten utgåfvos i tolf band
af den ryske akademikern A.
Schief-ner, under titeln Nordisehe reisen und
forschungen (1853—62). En stor del
af detta verk utkom på svenska,
Nordiska resor och forskningar (1852—70),
med en af G. V. Snellman författad
lefhadsteckning. Se skrift af E. O.
Edlund.
2. Robert C.t den förres son, finsk
historiker och publicist, f. 1851, d.
1883 som juris kandidat och
redaktör för Helsingfors dagblad, utgaf
en utförlig monografi öfver Finska
deputationen 1808—09 (1879), en
samling Skildringar ur Finlands
nyare historia (1881, ofullb.) m. m.
Catomins, Nicolaus Solgeri,
dramatiker af den messeuiska skolan, d.
1655 som lektor vid skolan i Kalmar,
författade ett drama, som vittnar om
ganska stor poetisk begåfning: Troijen
borgh, thet är en sanferdigh trageedia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
