Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Centervall ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mer eller mindre kändt namn både
som skald, talare och historiker.
Minst som skald: hans sorgespel
Inge-borg (1739), hans tio salmer (intagna
i den 1765—67 utgifna
profsalinboken), hans hjeltedikt Gustaf Vasa
(1774) och hans öfversättningar röja
ej någon större poetisk begåfning.
Som talare deremot var han berömd,
och i Upsala var han den förste, som
offentligen djärfdes uppträda “som
låftalare på obunden svenska“.
Öf-ver K. Gyllenborg och O. von Dalin
m. fl. höll han utmärkta minnestal.
Hans Tal om smak uti den svenska
så bundna som obtmdna vältaligheten
(1768) gaf anledning till ett ganska
vidlyftigt literärt meningsbyte. Sin
största betydelse hade likväl C. som
häfdatecknare, genom sin Konung
Gustaf I:s historia (1746—53, 3:dje uppl.
1792, öfvers. på tyska 1749—53) och
sin Konung Erik XIV:s historia (1774,
2:dra uppl. 1795; öfvers. på tyska och
franska 1777). Dessa arbeten förde
nämligen den svenska
historie-skrif-ningen ett stort steg . fram åt, skrifna
i en ädel och intagande stil samt
med en på källstudier fotad kritik.
C. författade jämväl boijan till en
Svea rikes kyrkohistoria (1767) och
efterlämnade förarbeten till en
skildring af Johan III.
Centervall, Julius Ebbe, filolog,
historiker, f. 1844, blef 1862 student
i Upsala och 1869 filos, doktor samt
utnämdes 1874 till rektor vid
ele-mentar-läroverket i Söderhamn. Han
har utgifvit: Valda tal af Marcus
Tullius Cicero (öfvers., h. 1—3,1869
—83), Illustrerad handbok i romersk
fomkwnskap (1881—84), Romas kristna
katakomber (1881), Greklands och Roms
litteratur i urval och öfversättnvng (1883),
den historiska skildringen Julianus
AffäXUngen (1884) m. m. Dessutom har
han försökt sig som vitterhets-idkare
i det af Upsala-studenter utgifiia
dikthäftet “Nio signaturer“ m. m.
Cervin-Stéenhoff, Nikolaus
Johan, öfversättare, f. 1805, d. 1879
som kontraktsprost i Lunds stift,
ut-gaf i öfversättning Alfieris sorgespel
Filip (1831), Öhlenschlägers
sorgespel Starkodder (1833), AndeUga
san-ger af Gerhardt (1849) och af P. F.
Hiller (1855) samt Skrifter af M.
Luther (1857—59). Som original-
författare uppträdde han med en
liten berättelse, Fiskaren i Munkahus
(1834).
Chapman [tja’p-], Fredrik Henrik
af, Sverges berömdaste
skeppsbyggmästare, f. 1721, d. 1808 som vice
amiral, utöfvade en ganska betydande
författare-verksamhet. Hans
vigti-gaste literära arbeten äro: Sättet att
f öra krig i finska skärgården, med
be-skrifning på de fartyg, som dertill borde
nyttjas (1764), Traktat om
skeppsbyg-geriet (1775) och Försök till en
theo-retisk afhandUng att gifva åt linieskepp
deras rätta storlek och form ... (1804).
Han utgaf äfven planschverket
Archi-tectura navalis mercaloria (1768). Led.
af vet. akad. 1767.
Chemnitz (förut Chemnitius),
Bo-gislaus Fhilipp von, historieskrifvare,
f. 1605, d. 1678 som tit. hofråd och
rikshistoriograf, författade på svenska
regeringens uppdrag trettioåriga
krigets historia. Af detta verk, som
bär titeln Ber Königlich schwedische
in Teutsehland geführte krieg, utkom
första delen på tyska och latin 1648,
andra delen på tyska 1653 samt
tredje och fl erde på tyska 1855—59
(utgifna på statens bekostnad af F. A.
Dahlgren; det återstående af
manuskriptet förstördes under
slottsbranden i Stockholm 1697). C.
författade äfven några andra arbeten.
Chesnecopherns. 1. Näs c.,
lärd (födelse- och dödsår obekanta),
utnämdes af hertig Karl (IX) till
hofkansler för sin afhandling om de
Fullkonmelige skäl och rätmätige
orsaker, hvarföre. . . samptlige Sveriges rikes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
