Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Crusenstolpe ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hans smärre uppsatser utgafs 1882
under titeln Medaljort ger och statyetter.
Se arbeten af A. Ahnfelt, A. I.
Arvidsson, A. Blanche, E. Carlén, K. I.
Fahlgren och O. P. Sturzen-Becker.
2. Johan Fredrik C.f den förres
broder, öfversättare, f. 1801. d. 1882
som minister-resident vid
portugisiska hofvet, är bekant genom sin
öfversättning af Koran (1843).
Curt Brennow, pseudonym for
Charlotta Berndt son.
CygnfBUS, Fredrik, finsk skald och
ästetiker, f. 1807, d. 1881 som
professor emeritus i ästetik och modern
literatur vid Helsingfors högskola,
utgaf många skrifter, som utmärka
sig genom ett djärft och glänsande,
men stundom öfverlastadt bildspråk:
diktsamlingen Ljus och Skugga (1845
—46), skådespelen Claes Flemings tider
(1851) och Hertig Johan
Ungdom»-drömtnar (1854), de biografiska
skildringarna Johan Jakob Nervänder
(1848) samt Joachim Zachris Funcker
och hans omgifning (1858) äfvensom
Teckningar ur Frans Mikael Franzéns
lefnad (1872), de ästetiska
afhand-lingama Erik XIV som dramatisk
karakter (1853), Om Fänrik Stals
sägner (1801) och Om Johan Ludvig
Runeberg (1873), två häften Afhandr
Ungar i populära ämnen (1852—53),
Små häften rörande Uteratur och konst
(1867—68) m. m. Hans Skaldestycken
utgåfvos samlade 1851—70, i sex
delar. C. hade äfven rykte som
talare och utöfvade stort inflytande
på den akademiska ungdomen i
Helsingfors.
C#8t©r [tjö ster], Fredrik Bernhard,
vitterhets-idkare, publicist, f. 1797,
d. 1878 som f. d. kapten och f. d.
postmästare, utgaf Lyriska ephemerer
(1829, 2:dra uppl. 1839), en samling
skildringar under titeln Myosotts
(1853), en Fbpulär geografi (1832) m.m.
Dacke, Nils, upprorsstiftare
under Gustaf I:s regering, har gjorts
till föremål for poetisk behandling
af G. O. Hyltén-Cavallius, i
skådespelet “Dackefejden“ (1846), af pßeud.
Lodbrok, i romanen “Nils Dacke“
(1884), m. fl.
Dagbladet. Se Stockholms
dagblad.
Dagen, en i Stockholm från d.
11 dec. 1845 till d. 18 april 1846
utgifven tidning, som redigerades af*
A. Lindeberg, M. J. Crusenstolpe och
T. Sandström. Den uppträdde
fiendt-ligt mot Aftonbladet, hvars
publicistiska envälde den gjorde sig till
mål att motarbeta.
Dagens nybeter, en i
Stockholm utkommande daglig
morgontidning, som med understöd af L#.
J. Hierta grundades 1864 af R. Wall
och från. d. 23 dec. s. å. i frisinnad
anda redigerats af den sistnämde.
Tidningen, som först var endast ett
inkant nyhetsblad, har sedan 1867
varit landtmanna-partiet8
inflytelserikaste bundsförvandt inom prässen.
Daglf gt allehanda, en i
Stockholm utgifven tidning, som
grundades 1767. Till en böljan utkom den
(de första numren under titeln
Allehanda) som bibang till “Stockholms
veckoblad“, från 1768 fem gånger i
veckan (det första året dock ej
regelbundet), och från 1771 utgafs den
särskildt, ehuru veckobladet fortfor
till och med 1779. Ända till 1824,
då Stockholms dagblad uppsattes,
var Dagligt allehanda företrädesvis
annonsblad, egentligen det enda i
Stockholm, och först under
sistnäm-da år fick det någon större politisk
betydelse. Tidningen upphörde d.
12 febr. 1849, men “gick igen“ efter
någon tid, förenad först med “Bore“
(jan.—nov. 1851) och sedan med
“Svenska tidningen“ (dec. 1851—
nov. 1859), hvilka bägge såsom un-
| dertitel hade “dagligt allehanda i
| Stockholm“. Den hade då redigerats
j af följande personer: assessor J. Pfeif-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
