Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dahl ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
logikens studium vid
elementar-läroverken (1864), Svenska
rättstafnings-frågan ur pedagogisk synpunkt (1873),
Sokrates, en tidsbild (1875) m. m.
Dahlgren. 1. Karl Fredrik D.,
skald, publicist, i. 1791, blef 1809
student i Upsala, prästvigdes 1815
samt blef 1816 pastorsadjunkt och
1824 komminister i Stockholm. Vid
trenne riksdagar var han en af
prästeståndets representanter, och under
flere år var han en af detta stånds
fullmäktige i riksgäldskontoret. Död
1844, efter ett långvarigt lidande,
som han haft styrka nog att
hemlighålla äfven för sina närmaste. Som
skald uppträdde D. forst i
fosfor-isternas kalendrar, författade (jämte
K. Livijn) den “andra natten“ af
den komiska hjeltedikten Markalls
sömnlösa nätter och blef snart kallad
fosforisternas humorist. Det arbete,
som först ådrog honom större
uppmärksamhet, var den
bacchantisk-lyriska diksamlingen Mollbergs
epistlar (1819—20, blandad vers och
prosa), hvilken var starkt påverkad
af Bellmans qväden i samma stil,
om också den på samma gång bar
prägeln af en originel skaldenatur.
Sedermera skref D. en mängd
arbeten på både vers och prosa:
lyriska och dramatiska dikter,
noveller, romaner, literära kritiker m. m.
Nämnas må hans allbekanta Vårsång,
den dramatiserade idyllen Ulla
Vinblads död, komedien Argus i
olympen (1825, mot tidningen “Argus“)
och den humoristiska berättelsen
Ung-doms/antasier eller Nahum Fredrik
Bergströms krönika. De flesta bland dessa
arbeten offentliggjorde han i
åtskilliga af honom utgifha kalendrar:
Opoetisk kalender för poetisktfolk (1821
—22, utg. af honom, Almqvist,
Hammarsköld, Livijn och Sondén), Freja
(1830—31), Aftonstjernan{
1&32),Morgonst jeman (1833), Jungfrun i det
gröna (1838), Sylfiden (1839), Tall-
trasten (1842) m. fl. 1825—27 utgaf
han tidningen Kometen (tills, med A.
I. Arwidsson m. fl.) Som lyrisk,
företrädesvis som idyllisk, skald var
han af ganska stor betydenhet, och.
som humorist egde han en mycket
hög rang. I likhet med Bellman
skildrade han med förkärlek
hufvud-staden och dess omgifhingar. Hans
dikter utmärka sig genom en täck
skalkaktighet och en lekande
qvick-het, men äfven genom planlöshet och
stundom tillika genom brist pä god
smak. Redan som gymnasist i
Linköping stiftade D., tillika med några
kamrater, ett vittert sällskap,
Vitterhetens vänner, och uuder sin
Stockholms-tid var han sedan med om
att upprätta flere i vår vitterhets
historia mer eller mindre märkliga
samfund: Manhemsförbundet (1815),
Gröna rutan (1816), BeUtnanska
sällskapet (1824) och Aganippiska
sällskapet (i slutet af 1830-talet). Hans
Samlade arbeten utgåfvos, jämte
lef-n ad steckning, af A. I. Arwidsson
(1847, 3:dje uppl. 1875). Jfr A.
Ahn-felt, “Bellmanska sällskapet“ och
“Tankar och löjen af J. H.
Tho-mander“, C. F. Bagge, “Försök till
utkast Öfver Carl Fredrik Dahlgrens
skaldeverksamhet“, samt Em.
Car-léns “Minnen“.
2. Fredrik August B.t visförfat*
tare, dramatisk skriftställare, f. 1816,
sedan 1878 kansliråd och sedan 1871
en af de aderton i svenska
akademien, har utöfvat en ganska
omfattande författar-verksamhet. Bäst bland
hans literära arbeten äro utan
tvif-vel hans på allmogemål författade
visor, hvaraf tvänne samlingar
utkommit, under titlarna Viser på
värmländske tongmåle, degkta ättå Fredrek
på Bannsätt (1875, 2:dra uppl. 1876)
och Speller nye viser på värmländske
tongmåle, degkta åttå Fredrek på
Bann-sätt (1876). För teatern har D.
öf-versatt och bearbetat en mängd styc-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
