Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dalin ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-ena utmärkelsen efter den andra:’
blef 1737 kunglig bibliotekarie, fick ,
1739 medel att göra en långvarig
utrikes resa, kallades 1742 till
medlem af vetenskaps-akademien, erhöll
1744 af ständerna uppdrag att skrifva
-en svensk historia, utnamdes 1751
till lärare för kronprinsen, adlades
s. å., fick 1753 kansliråds titel, blef
s. å. sekreterare i vitterhets-akade- j
mien, utnämdes 1755 till rikshistorio-!
graf o. s. v. Till en början vän af
hattpartiet, slöt han sig småningom
allt närmare hofvet, hvars fester han j
lifvade genom en mängd vittra
till-fällighetsstycken, mestadels af
obetydligt värde. Men då han i dessa
tillfällighetsdikter alltför närgånget
gycklade med de maktegande och
slutligen inlät sig i politiska
stämp-lingar till konungamaktens
utvidgande, blef han af ständerna afsattfrån
lärarebefattningen äfvensom
förbjuden att vistas i hofvets närhet. Först
1761 upphäfdes förvisningsdomen
öf-ver honom. Han afled 1763, sedan j
han kort förut blifvit utnämd till
hofkansler.
D. var såsom vitter författare
mångsidig och skref mycket. Be
märkligaste bland hans arbeten äro
följande: Sagan om Msten (1740, flere
uppl.), en politisk allegori på prosa,
i hvilken författaren under bilden
af en häst och dess olika ryttare
framställer det svenska folkets öden
från Gustaf I:s tronbestigning till
Karl XII:s död; Aprilverk om vår
härliga tid (s. å.), ett ypperligt
satiriskt poem, hvari de högre
samhällsklassernas lefnadssätt gisslas;
Svenska friheten (1742, 2:drauppl. 1745),
«n politisk-didaktisk hjeltedikt i fyra
sånger, hvilken länge ansågs som ett
oöfverträffiigt mästerstycke; Brynilda
eller den olyekeliga kärleken (uppf.
1738, tr. sannolikt 1739), en
misslyckad tragedi på alexandriner efter
franska mönster; och Den afwundsjukc
Sami. af Fack-Lex. IF.
(uppf. 1738, tr. 1739), en i dramatiskt
hänseende rätt förtjenstfull komedi
på prosa, efter Holbergs lustspel
såsom förebilder. Dessa arbeten, som
hos samtiden förskaffade honom hans
stora skalderykte, «öfverträftäs dock af
åtskilliga bl^nd hans smärre
skaldestycken, särskildt hans visor och
satirer, hvilka stundom påminna om
Bellman, Franzén eller Dahlgren.
Som liäfd atecknare vann D. ett stort
namn genom sin företrädesvis i fråga
om stilen utmärkta Svea rikes
kistorna ifrån dess begynnelse tiU våra tider
(3 delar, 1747—62; de första del.
i ny uppl. 1763—65), hvilket arbete
“flyttade historien från väggarnas
bokhyllor in i svenskarnas hjertan“, på
samma gång som det med
vetenskapens vapen angrep de rudbeckska
fantasierna om nordens forntid. Bland
D:s öfriga skrifter märkas: Tankar
om kritiker, Korta påminnelse*’vid
svenska skaldekonsten i vår tid, ett
Hetda-spel i tre öppningar samt åtskilliga på
prosa författade satirer öfver
forn-vurmeriet, det akademiska
disserta-tionsväsendet m. m. Hans
Vitterhetsarbeten i bunden och obunden
skrifart utgåfvos 1767 af hans halfbroder
Bökman (på ett mycket okritiskt sätt),
och hans Poetiska arbeten 1782—83 af
P. Budin. En samling Valda skrifter
utgafs 1872 af E. V. Lindblad.
D. var af så stor betydelse för vår
literatur, att hans namn ända till
senaste tider betecknat en period i
vår literaturs historia, det s. k.
da-linska tidehvarfvet, som kan anses
sammanfalla med frihetstiden. Till
en början påverkad af engelsmännen
I (Addison, Pope och Swift), slöt han
sig småningom alltmer till franska
mönster och blef den som i Sverge
införde den fransk-klassiska smaken.
Särskildt i afseende på språkets
för-I ädling var hans inflytande stort och
! gagnande; men å andra sidan
utbredde han en ytlig och inskränkt
7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
