- Project Runeberg -  Svenskt literatur-lexikon /
101

(1886) [MARC] Author: Bernhard Meijer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dietrichson ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

såte, d. 1865 som tit. professor och
rektor vid tyska skolan i Stockholm,
utgaf Amfiihrliche schwedische
grammatik (1839, 2:dra uppl. 1848),
Runen-spraeh-schatz oder tcörterbuch iiber dis
Öltesten sprachdenkmale Skandinaviens
(1844), Svensk språklära (1850) m. m.
Jämväl mä nämnas att D., som grund*
ligt studerat det svenska spräket, i
tysk Öfversättning utgaf ett par af
Oskar 1:8 arbeten äfvensom en
samling svenska lyriska dikter under
titeln Maiblumen des jungen
Skandinaviens (1843).

Dietrichson, Lorens Henrik
Se-gelke, konsthistoriker, vitter författare,
f. 1834 i Norge, sedan 1875 e. o.
professor i Kristiania, var 1859—75
svensk undersåte (först docent i
Up-sala, sedan amanuens vid
nationalmuseum och slutligen lärare vid de
fria konsternas akademi m. m.) samt
gjorde sig derunder ett namn som
författare äfven på svenska språket.
Hans mera betydande arbeten äro:
Olaf Liljekrans (1857, en poetisk
berättelse), Samfundsviser og sange (18b9,
under pseud. Jörgen Lat mer),
Läre-digtet i Nordens poetiske litei‘atur(1860),
Indledning i studiet af Danmarks
Ute-ratur (s. å.), Den bildcnde kumt i dens
historiske forhold til religionsfotmierne

(1862), Indledning i studiet af Sveriges
literatur (s. å.), Johan Ludvig Jtmieherg
(1864), Omrids af den norske poesies
historie (1866—69), Det skönas verld
(I. Populär estetik, 1867—70, 2:dra
uppl. 1873; II. De bildande
konsternas historia, 1872—79), skådespelet
En arbetare (1872), reseskildringarna
Från min vandringstid (1873—75),
skådespelet Karl Folkunge (1874), Den
norske träskjärerkunst (1878), Adolph
Tidemand (1878—79), dikten
Kivle-slåtten (1879), Michelagniolo (1880) och
skildringarna Fra kunstens verden
(1884). 1875—76 redigerade D.
Tidskrift för bildande konst och
konstindustri. Iled. led. af konstakad. 1882.

Dijkman, Feter, fornförskare i
Hudbecks anda, f. på 1650-talet, var
någon tid landssekreterare i Upsala,
utnämdes 1697 till assessor i göta
hofrätt, men blef kort derefter
hä-radshöfning under svea hofrätt och
dog 1718. Ehuru han vid sina
forskningar leddes af rudbeckska
förutsättningar, liksom hela samtiden, ega
hans arbeten likväl ganska högt värde
på grund af hans noggrant gjorda
iakttagelser. Af trycket utgaf han:
Observationen’ om de f ordna svenskars
och göthers pennmgeräknings
beskaffen-het (1686), Antiqmtates ecelesiasticce
eller gamla svenska kyrckiohandlingar
(1703) och Om Sveriges 12
Carlakonun-gar (1708), hvarjämte en samling
HistoHska anmärkningar öfver och af
en dehl runstenar i Sverige utgifvits
efter hans död (1823). I handskrift
finnas af honom följande arbeten:
Observationes de voce Upsala,
Anmärkningar öfver svea konungar af
gustavianska familjen, andra delen af
Observationer öfver svenskars
penninge-räkning, Anledning till svenska
skakets tungomål och art samt Städers,
häraders, socknars och största delen
byanamnens ursprung i provinsen
Up-land. Som man finner, sysselsatte
sig D. med åtskilligt, som först i
senare tider gjorts till föremål för
grundlig undersökning: landsmålen,
ortnamnens ursprung m. m.

Dillner. 1. Johan D., teologisk
författare, vitterhets-idkare,
musikskriftställare, f. 1785, d. 1862 som
prost och kyrkoherde i Upsala stift,
utgaf en öfversättning af
Öhlenschlä-gers skådespel Axel och Valborg (1811),
Sanningsord vid grafven (1840), en
Fragmentarisk granskning af
kyrko-psalmbokcn o. s. v. (1852),
TillfälUg-hetsstycken från landsbygden (1858,
nottryck och text) samt åtskilliga
sångläror och arbeten i kyrkosång
— det slags skriftställen, som
företrädesvis beredt honom ett rum i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:33:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mbsvlitt/0105.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free