Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dybeck ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sala, utgaf ett Utkast till
föreläsningar öfver naturkunnigheten (1759),
hvilket arbete länge begagnades som
lärobok vid Upsala högskola, samt
dessutom åtskilliga akademiska
af-handlingar. Led. af vet. akad. 1752.
Dybeck, Rikard, fomforskare, f.
1811, d. 1877 som vice
häradshöf-ding, egnade nästan hela sitt lif ät
arkeologiska forskningar och utgaf
följande for forskningen vigtiga
arbeten: tidskriften Runa (1842—50
och 1865—76), Svenska vallvisor och
hornlåtar (1846), Svenska
minnesmärken (1851), Svenska fomsaker (1853
—55), Svenska folkmelodien’ (1853—
56), Svenska runurkunder (1855—59),
Sverikes rimurkunder (1860—76) och
Mälarens öar (1861).
Ditben. 1. Joakim von D.}
friherre, öfversattare, f. 1671, d. 1730
som riksråd och rikskausliräd,
utgaf Boileau Lesprcaux^s skaldeskrifter,
på svenska öfversatte (1721—22) och
Uthivaldc andelige sånger, af tyska
språket, på svenska tolckade (1725,
anon.).
2. Magnus Vilhelm von B.,
friherre, naturforskare, f. 1814, d. 1845
som adjunkt i zoologi vid Lunds
högskola, utgaf åtskilliga botaniska
och zoologiska arbeten af värde:
Conspcctus vegetationis Scaniee (1837),
Handbok i växtrikets naturliga
familjer (1841, 2:dra uppl. 1870, omarb.
af F. V. K. Areschoug), Le fabHca
corporis insectorum (1842),
Ichtyologiska bidrag (1844), Öf versigt af
Skandinaviens echinodermer (s. å., de bägge
sista tills, med norrmannen Koren)
m. fl.
3. Gustaf Vilhelm Johan von Z>.,
den förres kusin, friherre, anatom,
etnograf, f. 1822, blef 1837 student
i Lund, 1844 filos, doktor, 1855
medicine doktor i Upsala, 1858
professor i patologisk anatomi vid
Karolinska institutet samt 1861
professor i anatomi och fysiologi (sedan
1874 endast i anatomi). 1846—55
var han bibliotekarie och sekreterare
vid nämda institut. 1860 kallades
han till ledamot af
vetenskaps-aka-demien. D. har utgifvit flere smärre
medicinska arbeten, bland hvilka
märkas: Öfver sigt af de bidrag
mikroskopet lemnat till den medicinska
diagnostiken (1855), Homöopathicns
hufvud-läror (s. å.), Anteckningar
tillföreläsningar i patologisk atiatomi (1857),
Kurs i anatomi, fysiologi, helsolära och
fysisk uppfostran (1864) samt Medevi
helsobrunn och bad (1867, han var
1862—66 intendent vid Medevi
hälsobrunn). Som etnograf har han
utgifvit ett rikt illustreradt och
underhållande verk, Lappland och lapparna
(1872) äfvensom en afhandling om
Forskningarna i Central-Afrika (1878,
i samlingsverket “Ur vår tids
forsk-ning‘0.
Döbeln. 1. Johan Jakob von L.
(förut Lcebelius), historiker, f. 1674,
d. 1743 som medicine professor vid
Lunds högskola, utgaf Historia
aca-demi(C lundensis (1740—42) m. m.
2. Ernst Georg von D.,
memoarförfattare, f. 1818, d. 1876 som
kammarherre, utgaf Några anteckningar
om och af general von Löbeln (3 del.
1856; 4:de delen utgafs 1878 af O.
A. Stridsberg).
Eberhardt, Johan Hartman,
historiker, f. 1727, blef 1741 student
i Upsala, 1755 filos, magister, 1769
lektor i Härnösand, 1773 ständig
sekreterare i den s. å. inrättade
bibelkommissionen och 1793 teologie
doktor. Förr än han erhöll lektoratet,
tjenstgjorde han bl. a. som
protokolls-förande i prästeståndet under
de stormiga riksdagarna, och hans
deraf föranledda historiska
undersökningar gåfvo honom anledning
att utarbeta några mycket
iortjenst-fulla skrifter: En adelsmans bref om
prästerskapets rätt till tionde af
säterierna (1767), Försök till en pragma-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
