Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Engelhart ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dades, har gjorts till föremål för
poetisk behandling af P. H. Ling, i
skådespelet “Engelbrekt
Engelbrekts-son“ (1819), G. F. Åkerhjelm, i
tragedien “Engelbrekt“ (1820), A. Blanche,
i skådespelet “Engelbrekt och hans
dalkarlar“ (1846), G. V. Gumselius, i
diktcykeln “Engelbrekt“ (1858), G.
Starbäck, i romanen “Engelbrekt
En-gelbrektsson“ (1868—69) m. fl.
Engrelhart, Johan Henrik,
medicinsk författare, f. 1759, d. 1832
som kyrkoherde i Vesterås stift och
f. d. medicine professor vid Lunds
högskola, var den egentlige
upp-hofsmannen till den förening af de
medicinska och teologiska studierna
— den s. k. präst-medicinen — som
under en kort tid ansågs böra blifva
af så stort gagn. Resultaten af hans
författar-verksamhet inskränka sig
till några smärre uppsatser.
Engeström. 1. Johan E.,
orientalist, f. 1699, d. 1777 som biskop
i Lunds stift, utgaf en mängd
akademiska afhandlingar, mest af
filologiskt innehåll. Märkligast bland dem
äro de, som tillsammans bilda hans
Grammatica hebreea biUica (1731—33),
ett arbete som länge användes vid de
akademiska studierna här i landet.
2. Jakob von E., den förres son,
historiker, arkäolog, f. 1735, d. 1802
som f. d. kansliråd, är i historien
mest känd genom sin passiva
delaktighet i mordet pä Gustaf III samt
blef på grund af sin vetskap om
mordplanen dömd förlustig sitt
ämbete och for tre år insatt på
fästning. 1786 valdes han till arbetande
ledamot af vitterhets-akademien, och
1792 utsågs han till ledamot af
ve-tenskaps-akademien, men valet blef
efter konunga-mord et förklarad t
ogiltigt. Vitterhets-akademien^
handlingar innehålla åtskilliga af honom
författade uppsatser, bl. a. UpUfvadt
minne afframfame åldrars vittre [-lands-män}-] {+lands-
män}+} Tal rörande diktemc och Lef-
vemesbeskrifning öfver kanslirådet Sven
Lagerbring. I handskrift
efterlämnade han betydliga samlingar i
historia, numismatik och genealogi
if-vensom ett särdeles märkligt utkast
till en i frihetstidens anda aflattad
ny regeringsform. Handskrifterna
förvaras bland de engestromska
papperen i kungl. biblioteket.
3. Gustaf von E,, den förres
broder, kemist, mineralog, f. 1738, d.
1813 som bergsråd, utgaf bl. a. en
Beskrifning på ett mineralogiskt
fick-laboratorium och isynnerhet om nyttan
af biåsröret uti mineralogien (1773,
redan 1770 utg. på engelska) samt
första delen af ett större arbete,
kal-ladt Laboratorium chymictm (1781—
84). Led. af vet. akad. 1770.
4. Johan von E.f den förres
broder, memoar-författare, f. 1743, d.
1807 som f. d. protokolls-sekreterare,
spelade som riksdagsman en
framstående roll under slutet af Gustaf
lll:s regering och förde derunder
anteckningar, som lämna karaktäristiska
bidrag till tidens historia. Dessa
anteckningar utgåfvos 1877 af E. V.
Montan, som till dem bifogat en
utförlig historisk inledning.
5. Lars von E., den förres broder,
grefve, memoar-författare, f. 1751,
d. 1826 som f. d.
utrikes-statsmini-ster och f. d. (från 1810 till 1824)
kansler för Lunds högskola,
efterlämnade åtskilliga för samtidens
personal- och kultur-historia särdeles
vigtiga anteckningar och memoarer,
hvilka 1876, under titeln Minnen och
anteckningar af Lars von E., utgåfvos
af Elof Tegnér. Hans stora samling
af böcker och handskrifter
införlif-vades 1864 med kungl. biblioteket.
— En sonson till honom är den
polske godsegaren grefve L. 8.
Benzel-stjerna von Engeström (f. 1829),
hvil-ken på polska öfversatt arbeten af
skalden Es. Tegnér och andra
nordiska författare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
