Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Eurenius ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nen af en gammal kyrkoherde (1865
—66).
2. Edvard F., den förres slägting,
topograf, f. 1823, landtbrukare, har
utgifvit beskrifningar öfver Nettraby
och Ronneby m. m.
Faggot, Jakob, ekonomisk
författare, f. 1699, d. 1777 som
öfver-direktör och chef for
landtmäteri-kontoret, inlade stora fortjenster om
detta ämbetsverk, som pä hans
förslag 1734 böljade utgifva kartor,
samt bidrog mycket till att
upphjälpa Finland ur den ödeläggelse,
hvari det råkat genom ryska kriget,
och gaf dessutom upphofvet till
reformer af justerings-verket äfvensom
till förbättring af rikets mätt, mål
och vigter. Skrifter: Mymdmätning
etter rön af mätekomten (1739),
Svenska landtbrukets hinder och hjelp (1746),
Förbättring pä komhusbyggnad (1758),
Systematiskt begrepp om allmänna
hushållningens brister och botemedel (1763),
Anledning till en rigtig myntfot (1766),
Vetenskapernas upphof och verkan pä
förständet och viljan (1768), Tankar
om riksdagsbevillningar (1769) m. fl.
1739 kallades han till ledamot af
vetenskaps-akademien och var 1742
—44 dess sekreterare.
Fa gr se US; Jonas Teodor,
naturforskare, f. 1729, d. 1797 som medicine
doktor och stadsläkare i Alingsås,
författade flere uppsatser i
naturhistoria, fysik, ekonomi och geografi,
till största delen intagna i lärda
tidningar och tidskrifter.
Fahlcrantz. i. Axel Magnus F!,
humorist, f. 1780, d. 1854 som tit.
professor och ledamot af
konst-akademien, utgaf Humoristiska berättelser
af extraordinanen A—r (1851),
hvar-jämte han skref följetångs-artiklar i
åtskilliga tidningar. Han var dock
mera berömd som bildhuggare.
2. Kristum Erik F., den förres
broder, skald, teolog, f. 1790, blef |
1804 student i Upsala, 1815 filos,
magister, 1821 docent i arabiska,
1828 teol. kandidat, 1829 professor i
kyrkohistoria, 1830 teol. doktor och
1849 biskop i Yesterås stift. 1842
utsågs han till en af de aderton i
svenska akademien. Död 1866. F.
var en af sin samtids qvickaste
författare. Hans första större
vitterhetsarbete, Koachs ark (utg. anonymt
1825—26, ofullb.), anses fortfarande
som vår förnämsta satiriska dikt pä
vers samt innehåller en mängd
“gnistrande qvickheter, bitande sarkasmer,
ystra ordlekar och själfsvåldiga
infall“ äfvensom åtskilliga verkligt
poetiska ställen. Men till följd af de
många hänsyftningarna pä nu glömda
personer och förhållanden samt de
många lärda utflygtema har detta
skaldestycke längesedan blifvit
for-åldradt och har endast ett
literatur-historiskt intresse. Främsta rummet
biand F:s allvarligare skaldestycken
intages af den episka dikten Ansgarius,
bilder ur nordapostelns lif(1835—46),
ett stort verk i florton sånger,
hvil-ket dock, oaktadt många vackra
enskilda ställen och en konstrik
versbyggnad, i det hela är misslyckadt,
till följd af bristfålligheter i
kompositionen och ett alltför strängt
iakttagande af den historiska troheten.
Hans öfriga dikter utgöras af
festsånger, hymner (låt dina portar upp
m. fl.), kristligt elegiska minnesrunor
och tillfällighetsdikter. På prosa
utgaf F. bl. a. följande arbeten: den
mot Almqvist riktade bekanta
stridsskriften C. J. L. Almqvist säsom
för-fattare i allmänhet och säsom theolog
isynnerhet skärskädad (1845—46),
Minne Öfver biskopen doktor Jesper
Svedberg (1853, aftr. ur sv. akad.:s handl),
det mot katolicismen riktade arbetet
Bom förr och nu (1858—61), som
utmärker sig för en ovanlig polemisk
skärpa, en samling Reseminnen (1865,
utgörande flerde delen af hans sam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
