Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fornelius ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
"v it skänkta till
universitets-biblio-teket i Lund. En af dessa,
Helsingborgs historia, utgafs af P.
Wiesel-4»ien 1851. Bland de otryckta
märkas : Anteckningar om Skåne och
Skånska herregårdars forna egare (en del,
^n andra del förkommen), hvilka
flitigt begagnats af efterföljande
forskare i Skånes historia.
FornéliuS; Lars, ästetiker,
vitter-hets-idkare, f. 1606, d. 1673 som
teologie professor i Upsala, utgaf en
Foetica tripartita (1643), som är det
första i Sverge åstadkomna försöket
till en fullständig ästetik, samt
författade dessutom en mängd latinska
tillfallighetsstycken, en “comsedia“,
hjeltedikter öfver Gustaf I och
Gustaf II Adolf m. m. Se skrift af K.
J. Lénström (1838).
Forne’11, Bror Edvard (pseud.
Jeremias Munter), vitterhets-idkare, f.
1820, d. 1869 som öfverstelöjtnant
vid marin-regementet, utgaf en
samling Etyder (1848),
konstnärsroma-nen En gnista (1851), novellen Lyckan
(1855), reseskildringar Från Italien
(1858) och Dramatiska etydei’ (1862)).
Han var en mindre vanligt begåfvad
författare, med en qvick stil och en
godmodigt humoristisk lifsåskådning.
Fornminnesföreningar finnas
numera i de flesta svenska landskap,
och åtskilliga bland dessa föreningar
verka genom utgifvande af
tidskrifter. Äldst ar Föreningen för Nerikes
folkspråk och fornminnen, stiftad 1856,
på tillskyndelse af* G. Djurklou.
Svenska fornminnesföreningen
stiftades 1869, Finska fornminnesföreningen
1870. Se dessa ord!
Fornskriftsällskapet. Se Sven•
ska fomskrift sällskapet.
Forsberg, Ulrika Karolina. Se
Vidström.
Forselins (Forsselius), Karl
A-dolf, naturvetenskaplig och
ekonomisk författare, f. 1802, d. 1884 som
I f. d. kassor i civilstatens
pensions-inrättning, utgaf åtskilliga skrifter,
i företrädesvis i praktiska ämnen och
! i dagens frågor. Nämnas må: Om
I arhetsbeting (1840), Jemvägame och
statsmännen i Sverige (1851) och
Tankar om ljuset, reformförsök inom
natur-I läran (I. 1863). Tillsammans med
! K. A. Agardh författade han några
bref om Fenningebristcn och
penninge-väsendet, hvilka utgåfvos under pseud.
Julius och Junius (1845). F.
redigerade desssutom några årgångar af
I Tidskrift för praktisk byggnadskonst
I och mekanik (1853—55) samt utgaf
I K. E. Löfvenskiölds arbete Om
landt-\ mannabyggnader (1854—55).
| Forse ll. 1. Karl Gustaf (af) F.,
kartograf, statistiker, f. 1783, blef
1800 fänrik i amiralitetet och
avan-| cerade på den militära banan till
öfverste i armén. I tyska fälttåget
1813—14 deltog han såsom Karl
Johans adjutant 1824 utnämdes han
till öfver-direktör vid
landtmäteri-kontoret. Död 1848. F. utgaf flere
förträffliga kartverk och statistiska
arbeten: en stor atlas öfver
Götaka-j nal (1810, tills, med sin broder
Ja-i kob), en mycket berömd Karta öfver
| södra delen af Sverige och Norige eller
det fo7’dna Skandinavien (1825, nio
blad), Statistiska tabeller (1827, ny
uppl. 1830), en Statistik öfver Sverige
(1831, 4:de uppl. 1844—45), en
Be-j skrifning jemte karta öfver Mariestads
län (1832), en Socken-statistik öfver
Sverige (1834) m. fl. På andra
områden verkade han som skriftställare
genom en Militär-journal (1811, n:o
1), genom sina Anteckningar i
anledning af en resa till England (1835)
samt genom åtskilliga smärre
uppsatser. För folkets bildning och
sedliga lyftning visade han en varm
nitälskan genom att kraftigt
medverka till inrättandet af sparbanker,
nykterhets-föreningar och
småbarnsskolor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
