Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gadd ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gadd. 1. Hemming G. (Ga4),
talare, lärd, f. omkr. 1440, p&
Kristian ll:s befallning halshuggen 1520
som f. d. biskop i Linköping,
författade Oratio contra danos (intagen i
Joh. Magni historia) samt
Commen-tani de antiqvitatibus sveticis et
dani-cis och De pastore, hvilka arbeten,
högt skattade af samtiden, nu
förkommit. Åtskilliga af honom skrifna
bref finnas ännu i behåll. I Sverges
politiska historia innehar denne man
ett mycket framstående rum.
2. Feter Adrian G., kemist, 1.1727,
d. 1797 som professor i Åbo, ¿ned
titeln plantage-direktör, utgaf
Åkerbrukets chemiska grunder (1761—64),
Försök til en systematisk inledning i
svenska landtskötseln (1773—77),
Inledning til stenrikets känning (1787),
Österbottens^ Tav ast lands, Uleåborgs och
Abo läns mineralhistoria (1788—95),
Undersökning om Nyland och
Tavaste-hus län (1789) m. m. Led. af vet.
akad. 1759.
3. Johan Adolf G.t filolog, f. 1821,
sedan 1860 lektor i Karlskrona, har
ut-gifvit en afhandling Om allmogemålet i
Östra härad af Jönköpings län (1873).
GadSlillS* 1. Drik G.t medicinsk
författare, f. 1778, d. 1827 som
professor i teoretisk medicin vid
mediko-kirurgiska institutet, hade väsentlig
andel i stiftandet af svenska
läkaresällskapet och dess första organisation
samt var detta sällskaps sekreterare
1808—12 och 1818—21. Led. af
vet. akad. 1817. Bland de af B.
utgifha skrifterna märkas: Handbok
i medicinallagjarenhet (1804), Journal
för läkare och fältskärer o{ 1806—11,
tills, med Berzelius), Årsberättelser
om svenska läkaresällskapets arpeten
(1810—12 och 1819—21) samt
Åminnelsetal öfver förste lifmedikus Ad.
Murray 1819 (1828).
2. Johan Edvard G.,
läroboks-for-fattare, f. 1822, f. d. kapten vid
flottan, har utgifvit Elmnenterna af plan
och sferisk trigonometri (1857) och
Populär astronomi (1858) m. m.
Gadolin. 1. Jakob G.,
matematiker, naturforskare, f. 1719, blef
1753 professor i fysik vid Åbo
högskola, 1762 professor i teologi och
1788 biskop i Åbo stift. Led. af
vet. akad. 1751. Teologie doktor vid
jubelfesten i Greifswald 1756. Död
1802. Bland hans arbeten, hvilka
företrädesvis utgöras af akademiska
avhandlingar, märkas följande: Om
Abo slot18 belägenhet öfver vattenbrynet
(1751), Om Abo stads belägenhet,
bestämd genom observationer (1753),
Observationer om Ven er is inträde i solen
d. 3 juni 1769 (1769) m. fl. Yid
riksdagarna spelade G. en
framstående roll såsom en af hattpartiets
mest nitiske medlemmar.
2. Johan G., den förres son,
kemist, fysiker, f. 1760, blef 1782 filos,
magister i Upsala, 1785 e. o.
adjunkt och s. ä. e. o. professor i
filosofiska fakulteten i Åbo, fick 1789
fullmakt såsom kemie professor i
sur-vivance och tillträdde 1797 denna
befattning. 1822 tog han afsked från
professuren. Led. af vet. akad. 1790.
Död 1852. G. innehade ett särdeles
framstående rum såsom kemist; han
upptäckte en ny jordart, ytteijorden,
äfven kallad gadoliniten, framställde
nya åsigter rörande förbränningens
natur .m. m. Bland hans skrifter
märkas följande: Om kroppars
absoluta värme (1784, i vet. akad:s handl.),
Om jernmalmers proberande på vata
vägen (1788, ibd.), Eintge
bemerkungen iiber die natur des phlogiston (s. ä.,
i Crells “Annalen“), De theoria caloris
corporum specifci (1792, i Nov. act. soc.
scient. ups.), Undersökning af en svart
tung stenart ifrån Yttcrby stenbrott i
Roslagen (1794, i vet. akad:s handl.)
och éu äfven i stilistiskt hänseende
förträfflig Inledning till chemten (1798).
3. Axel G.) den förres brorson, finsk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
