Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gahn ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
högst vigtig källskrift till det
svenska indelningsverkets historia, samt
Balters lefveme (1770) m. m.
(Jahn. 1. Johan Gottlib G.,
kemist, teknolog, f. 1745, d. 1818 som
assessor i bergskollegium, gjorde flere
vigtiga naturvetenskapliga
upptäckter, men hade stor motvilja mot att
publicera sina undersökningar, hvilka
likväl delvis blefvo bekanta genom
Bergman, Scheele och Berzelius.
Hans författarskap inskränker sig till
en skrift om “en förbättrad appareil
for vattens aérerande“ (1804). Led.
af vet. akad. 1784.
2. Henrik G., den förres broder,
medicinsk författare, f. 1747, d. 1816
som öfverläkare vid krigsakademien
på Karlberg, skref några uppsatser
i vetenskaps-akademiens och
läkaresällskapets handlingar m. fl. st. Led.
af vet. akad. 1793. Han bör ej
förväxlas med sin brorson,
fabriksega-ren Henrik G. (d. 1874), hvilken är
bekant som uppfinnare af aseptinet.
Gamla krönikan. Se M-<-
krönikan.
Gamle farbror Munter,
pseudonym for L. T. Öberg.
Gana nder, Kristfrid, lexikograf,
f. 1741, d. 1790 som kapellan i
Finland, är känd som författare till ett
lexikon i finsk-lapsk mytologi,
My-thologia fennica (1789, ny uppl. 1822),
och ett stort finsk-svenskt lexikon
(otr.; handskriften fins i
universitetsbiblioteket i Helsingfors och har
begagnats af Renvall). Han skref
äf-ven åtskilliga medicinska uppsatser
m. m.
Garney, Johan Karl,
bergsvetenskaplig författare, f. 1740, d. 1808
som direktör öfver
tackjärnsblåsnin-gen, utgaf en Handledning i svenska
masmästeriet (1791), hvilket arbete
äfven utomlands vunnit ett ganska
stort erkännande. Led. af vet. akad.
1798.
Gedda, Fet er Niklas von, natur-
forskare, f. 1737, d. 1814 i stort
armod, som f. d.
kammarrevisions-råd, var mycket framstående som
kemist och mekaniker. Han utgaf
Memoire sur une nouvelle mcthode de
cotisfruire des hygronietres (1784) m. m.
Led. af vet. akad. 1786.
Geer. Se Fe Geer.
Geete (Gethe). 1. Erik G. (förut
Tranevardius), jurist, d. 1646 som
vice president i Åbo hofrätt,
författade Oratio de bello recte instituendo
(1608) och Oratio de studio sapientice
(1611).
2. Karl Johan G., den förres
sonsons sonson, reseskildrare, f. 1728,
d. 1765 som afskedad kaptenlöjtnant
vid flottan, författade en värdefull
beskrifning öfver en 1746—49
företagen resa till Ostindien och Kina.
(Manuskriptet, jämte karta och
förträffliga kolorerade teckningar,
förvaras i kungl. biblioteket.)
3. Karl Magnus Fredrik Erland
G. (pseud. Kolgöt het’), den förres
brorsons son, vitterhets-idkare, publicist,
f. 1830, sekreterare i Kalmar läns
södra hushållnings-sällskap, sedan
1869 redaktör for tidningen Kalmar,
har utgifvit Tre dikter (1859) m. m.
4. Knut Robert G., den förres
kusins son, filolog, f. 1849, filos,
doktor, biblioteks-amanuens, har
utgifvit en normaliserad upplaga af
medel-tidsskriften Vm styrilsi kununga ok
höfdinga (1878) samt författat några
smärre skrifter: Studier rörande
Sveriges romantiska medeltidsdiktning. I.
Eufemia-visorna (1875), Om den
nynorska språkrörelsen betraktad ur svensk
synpunkt (1881, i Ny sv. tidskr.),
Svensk geografisk on omat ologi (1884, i
Ymer) m. fl.
5. Anna Charlotta G. (född
Ha-milton), den förres svägerska,
öfver-sättarinna, f. 1848, gift med
provin-sial-läkaren G. Y. Geete, har
öfver-satt åtskilliga vitterhets-arbeten, de
flesta från engelskan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
