Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Geijer ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sin sant fosterländska prägel vunno
en oerhordt stor popularitet. För
öfrigt utarbetade G. under samma
tid åtskilliga andra märkliga
skrifter: Om den gamla nordiska folkvisan
(1814, framfor den af honom och
Afzelius utgifha samlingen af svenska
folksånger), Om otnqvädet i de gamla
skandinaviska visorna (1816), Tal vid
jubelfesten år 1817 (1818,), Feodalism
och republicanism (1818—19, i “Svea“),
Thordd, tillika en pkilosophisk eller
ophilosophisk bekännelse (1820) och
Om den positiva statsläran i motsats
till den negativa (1822). Dessutom
offentliggjorde han några Försök till
psalmer (1812) och en öfversättning
af Shakspeares Macbeth (1813).
Af-handlingen om Thorild gaf anledning
till en tryckfrihetsprocess, som
visserligen blef utan påföljd, men som
möjligen hade kunnat medföra
författarens landsförvisning.
Vid sidan om denna mycket
betydande literära verksamhet hade G.
sysselsatt sig med djupgående
forskningar i våra häfder, och resultatet
deraf framlade han i tvänne stora
verk, hvilka ställde honom i
jäm-bredd med de förnämste
historieskrif-vare i hvilket land som hälst: Svea
rikes häfder (1 del 1825) och
Svenska folkets historia (3 delar, 1832—
36). Till dessa verk, som tyvärr
icke fullbordades, slöto sig en
förträffligt utförd Teckning af Sveriges
tillstånd och af de förnämsta handlande
personerna under tiden från konung
Karl KIIis död till konung Gustaf
111:8 anträde af regeringen (1838) och
Konung Gustaf IIIis efterlemnade och
femtio ar efter hans död öppnade papper
(de s. k. gustavianska papperen, 1843
—45, 2:dra uppl. 1876). Att de bägge
forstnämda arbetena stannade vid att
vara fragment berodde delvis på en
förändring i författarens
lifsåskåd-ning, särskildt en förändring i hans
politiska tänkesätt. Till en böljan
konservativ i både religiöst, filosofiskt
I och politiskt afseende, blef G.
små-| ningom, genom sina historiska
forsk-i ningar, drifven öfver till anhängarna
af den franska revolutionens
principer, och följden blef det ryktbara
s. k. aftall, genom hvilket han bröt
t med sina forne vänner och slöt sig
till det liberala partiet. Sin nyvunna
ståndpunkt utvecklade han och
för-> svarade i den af hon,om utgifna
må-! nadskriften Litteraturbladet (1838—
39), hvari han tillämpade sina
åsig-, ter på flere vigtiga praktiska frågor,
| t. ex. fattigvårdsfrågan,
representa-j tionsfrågan och läroverksfrågan.
Denna ståndpunkt utvecklade han
ytter-i ligare i sina 1841—42 hållna
Före-| läsningar öfver menniskans historia
\ (utg. af S. Ribbing 1856, 2:dra uppl.
1877) och i sina ryktbara tre
föreläsningar Om var tids inre
samhälls-förhållanden, isynnerhet med afseende
på fäderneslandet (1845). Sistnämda
skrift var böljan till en långvarig
literär fåjd om
“aristokratfördömandet i svenska historien“, och G.
framträdde derunder ytterligare med en
stridsskrift, Svar till professor Fryxell
(1846). Detta var hans sista literära
arbete af någon betydenhet. För
öfrigt författade han, utom hvad här
blifvit uppräknadt, Betraktelser öfver
europeiska colonialväldets grundläggning
(1833), en samling Minnen (1834,
som bl. a. innehåller reseskildringar),
några föreläsningar om Ben
nyeuropeiska odlingens hufvudskiften med
särskildt afseende pa de akademiska
studierna (ej utg. förrän 1849) samt
dessutom literära granskningar m. m.
Hans samlade Skaldestycken
utkom-mo 1835 (senaste uppl. 1878), Valda
smärre skrifter 1842, och Samlade
skrifter i tretton band 1849—55 (i
tio band 1873—77, med en af J.
Hellstenius skrifven lefnadsteekning,
jämte ett af E. Dahlgren utarbetadt
register, 1882).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
