Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hartmandorff ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ordnande som liofkansler (1836,1837
och 1838), men gjorde sig dervid,
på grund af sitt egenmäktiga
uppträdande mot den liberala
tidnings-prässen, så impopulär, att han 1838,
som t. f. landshöfding i Kalmar,
af-lägsnades från hufvudstaden. Han
återvände till riksdagen 1840,
hvar-efter förordnandet upphörde, samt
ut-nämdes 1841 till president i
kammarrätten och utsågs s. å. till ledamot
af unions-komitén. 1830 kallades han
till ledamot af vetenskaps-akademien.
Död 1856. H. hade under större delen
af sitt lif att uthärda en
impopu-laritet, som vid tvänne tillfällen,
(1838, under rättegången mot
Crusen-stolpe, och 1848, under
mars-orolig-heteraa) gaf sig ett våldsamt uttryck.
Men denna impopularitet “kändes
efter hans död som en bitter
orättvisa mot en ärlig kämpe på
samhällsutvecklingens stridsfält“. I den
svenska tidningsprässens historia
intager H. ett framstående rum, genom
sina bekanta förföljelser mot
Aftonbladet och andra oppositionella
tidningar. Själf skref han ofta
tidningsartiklar (i Posttidningen, Tiden m.
fl. st.). Hans särskildt utgifha skrifter
äro följande: Om svenska statsverkets
tillgångar och behof under åren 1840
—1845 (1840), Svad vilja de
konservative? och hvad vilja de liberale ? eller
bidrag tiU de sista rikdagames historia
(1846), Förslag tiU svenska
folkrepresentationens ombildning och dermed
sammanhängande ändringar i
förenings-acten med Norrige samt grundlagarne
och välstadgame för Sverige (1851),
Sambandet och växelverkan mellan
närin-game, kyrkan och samhället (s. å., i
vet. akad:s handl.), Förslag till ett
ecelesiastikcollegii inrättande och till
kyrkomötens hMlande (1854),
Anmärkningar vid det hvUande
gnmdlagsfér-slagety åsyftande ändring i riksactens
föreskrifter om den s. k.
interimsre-geringen (1856) äfvensom några smärre
uppsatser. Se skrifter af H. L. H.
Hamilton och J. A. Hazelius.
Hassel, Senrik,, f. 1700, d. 1776
som f. d. eloqventise professor i Abo,
utgaf en Oratio de meritis gustainancr \
famüiae in patriam (1746) m. m. Han
värkade likväl mindre genom sina
skrifter än genom sina föreläsningar.
Se “Finlands minnesvärde män“ ).
Hasselqvist, Fredrik,
naturforskare, f. 1722, blef 1749 medicine
licentiat i Upsala och företog s. &.
en vetenskaplig forskningsresa tiU
Palästina och närgränsande land. 1751
blef han, under sin frånvaro, utnämd
till medicine adjunkt vid Upsala
högskola, men han dog redan 1752,
i närheten af Smyrna. Hans
samlingar och manuskript köptes af
drottning Lovisa Ulrika och införlifvades
med samlingarna på Drottningholm.
En beskrifning på hans resa, hvilken
företagits på tillstyrkan af Linné,
ut-gafs af den sistnämde under titeln
Itet’ palcestinum eller resa till Seliga
landet 1749—52(1757). H. författade
dessutom ett par lärda afhandlingar
samt åtskilliga resebref, iakttagelser
m. m., intagna i Upsala högskolas
“acta“ och vetenskaps-akademiens 1
handlingar. Led. af vet. akad. 1751. |
Hasselrot* 1. Mattias S.,
öfver-sättare, f. 1769, d. 1839 som tit.
professor, teologie doktor och
kyrkoherde i Skara stift, utgaf i
öfversätt-ning Gampes Theophron, eller den er- 1
farne rådgifvaren för den o för farna j
ungdomen (1794, 3:dje uppl. 1851) 1
och v. Asps Hesa i Levanten år 1796 \
(1805). I
2. Karl S., den förres son, jurist,
f. 1812, häradshöfding i Vestra Vä- |
rends domsaga i Kronobergs län, har j
utgifvit Minnesblad (1875, en skild- |
ring af hans offentliga verksamhet)
samt en afhandling Om frihetstraffen
och deras verkställighet (1876).
Hastadius, Laurentius Oestonis,
dramatisk författare från stjernhjelm-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
