Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hierta ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tjugoett år, såsom chef for denna
tidning, väsentligen hafva bidragit till
flere vigtiga reformers genomforande,
sålde han Aftonbladet 1851. Äfven
som förläggare i stor skala utöfvade
H. inflytande på vår literatur, genom
sitt Läscbibliothek och en mängd andra
billiga skrifter, som utkommo på hans
förlag. Han var dessutom
framstående jämväl som riksdagsman och
industriidkare. Död 1872. — Till
hans ära upprättade hans änka 1878
en stiftelse, Lar* Hiertas minne (hon
skänkte till densamma 400,000
kronor), hvars ändamål är att verka för
det mänskliga framåtskridandet,
genom att främja vetenskapliga
upptäckter och uppfinningar m. m. Se
skrifter af M. J. Crusenstolpe, J. K.
Hellberg, Siljeström och (ett utförligt verk)
af H. Wieselgren.
Hildebrand. 1. Brw Emil H.,
arkäolog, numismatiker, f. 1806, blef
1820 student i Lund, 1826 filos,
doktor, 1830 docent i numismatik, 1833
andre amanuens i
vitterhetsakademien samt 1837 riksantiqvarie och
sekreterare i vitterhetsakademien, från
hvilka befattningar han tog afsked
1879. Dessutom tjenstgjorde han länge
i riksarkivet och var vid tvänne
tillfällen t. f. riksarkivarie. 1866 valdes
han till medlem af svenska
akademien, som 1858 tilldelat honom Karl
Johans pris, och 1881—83
fungerade han som detta samfunds
tillfäl-lige sekreterare. Led. af vet. akad.
1847. Död 1884. Såsom vårdare af
statens historiska museum inlade H.
mycket stora förtjenster, och
dithöran-de samlingar utvecklade sig under
hans tid så, att de numera i både
rikedom och anordning kunna täfla
med de bästa utländska. Bland hans
många literära arbeten må
följande nämnas: Upplysningar till Sveriges
mynthistoria (1831—32),
Anglosachsi-ska mynt i svenska kongl.
myntkabinettet, funna i Sveriges jord (1846,
2:dra uppl. 1881), Minnespenningar
öfver enskilda svenska män och qvinnor
(1860), Svenska sigiller från medeltiden
1862—67) samt Sveriges och svenska
konungahusets minnespenningar,
pt’aktmynt och belöningsmedaljer (1874—75).
Han utgaf dessutom texter till
Skådepenningar öfver de förnämsta händelser
som tillhöra konung Gustaf JII:s
historia (1858), Teckningar ur svenska
stalens historiska museum (1873—78,
i förening med sonen Hans H.), i en
Minnesteckning öfver Jonas HaUenberg
(1880) m. m. Vidare redigerade han
delarna 19—24 af Handlingar rörande
Skandinaviens historia (1834—40),
Kongl. vitterhets-, histmie- och
antiqvi-tetsakademiens handlingar (1838—79),
b. II, 2 och III—V af Svenskt
diploma-tarium (1837—65) samt den af honom
själf grundlagda Antiqvarisk Tidskrift
(1864—80), hvaijämte han utgaf A. A.
von Stiernmans “Svea och götha
höf-dingaminne“ (1835 och 1836).
2. Hans Olof Hildebrand H., den
förres son, arkäolog, historiker, f. 1842,
blef 1860 student i Upsala, 1866 filos,
doktor, 1871 förste amanuens i
vitterhetsakademien, der han tjenstgjort
sedan 1865, samt 1879 riksantiqvarie
och nämda akademis sekreterare.
Som författare har H. varit mycket
verksam. Större af honom författade
skrifter äro följande: Svenska folket
under hednatiden (1866, 2:dra uppl.
1872), Lifvet på Island under
sagotiden (1867, omarb. uppl. 1883), Afrika
i våra dagar (1868), Statens historiska
museum och k. myntkabinettet (1873), Le
förhistoriska folken i Europa (1873—
80), Folkens tro om sina döda (1874),
Len kyrkliga konsten under Sveriges
medeltid (1875), Sveriges medeltid,
senare skedet (1876—77, såsom andra
delen af det illustrerade verket
“Sveriges historia“), Fynden i Troas och
Homeros Troja (1878), Sveriges
medeltid (1.1879—84; II. l:sta h. 1884), en
samling kulturhistoriska skildringar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
