Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Humerus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om cardialgi (1838), Om skjörbjugg
(1838—39), Läran am feber (1839—
44), Sydenham, ett bidrag till medicinens
historia (1845) samt Digerdöden, dess
tidehvarf och dess följder (s. å.). De
flesta bland dessa arbeten, som till
största delen offentliggjordes i form
af akademiska afhandlingar, utgåfvos
gemensamt under titeln Smärre
skrif-tei’ af medicinskt innehall (2 d. 1839
—42). Bland öfriga skrifter märkas:
afhandlingar Om allianstractaten
mellan Sverge och Ryssland ar 1812
(1838, framkallade åtskilliga
mot-skrifter) och Om äktenskapet (1841,
2:dra uppl. 1842), en minnesskrift
om Fehr Hoffvenius (1859) samt
åtskilliga Skålar och föredrag i Karl
Johans f örbundet (1848 — 59). Härtill
kan läggas en skrift Om carolinska
institutet, betraktelser öfver det
medicinska uppfostringsverkcts närvarande
tillstånd (1829, 2:dra uppl.* 1860).
Valda skrifter af FL. utgåfvos af P.
He-denius i_ 4 delar 1868—70.
Hygiea, medicinsk och
farmaceu-tisk månadskrift, utgifven sedan 1839
af svenska läkaresällskapet, har
redigerats af K. N. Sondén (1839—49),
T. G. O. Bottiger (1849—59), G. von
Duben (1859—60), A. H. Wistrand
(1861), S. G. Troilius (1862—63),
E. M. Edholm (1863—71), A.
Jäder-holm (1871—75), K. Wallis 1876—
77), M. Sondén (1878—80) och E.
Heyman (från 1881).
Hylander. 1. Anders H., teolog,
predikant, f. 1750, blef 1771 student
i Upsala och 1772 (1773?) i Lund,
1785 filos, magister vid sistnämda
högskola, 1776 docent i österländska
språk och 1782 adjunkt i samma
ämne, erhöll 1790 professors titel, blef
1795 teologie doktor samt utnämdes
1798 till e. o. och 1806 till ord.
professor i teologiska fakulteten. Död
1830. H. är som författare
märkligast genom sin Förklaring öfver Dnr
Luthers liUa kateches (1812, 2:dra
uppl. 1817) samt genom sina Frågor
och svar rörande salighetens grund,
medel och ordning (1817, en mängd
uppl.), hvilket arbete länge begagnats
vid undervisningen (Hylanders
“schema“). För öfrigt utgaf han några
disputationer: Spedmen operis
cosmo-graphici Ibn el Vardi, ex lingua
ara-bica in latinum conversum (1784—1812,
utg. med register af S. Hylander
1823), De lege et evangélio conjunctim
proponendis (1790—96), De
magistra-tu civili (1799) m. fl. äfvensom en
Samling af tal och predikningar (3 d.
1791—1804). H. är dessutom bekant
genom sin vänskap med Thorild.
2. Sven H.} den förres son,
historiker, f. 1797, d. 1825 som e. o. adjunkt
i historia vid Lunds högskola, utgaf
De literarum in Suecia studiis seculo
XV (1818, ofullb.), Catalogus
reliquia-rum sanctorum in ecdesia lundensi
(1820), Acta literce et observationes ad
historiam scandinamcam medii etrecentioris
eevi (1822) samt ett förträffligt register
till faderns öfversättning af “Ibn el
Vardi“ (1823, se ofvan). I handskrift
efterlämnade han: En bearbetning af
Erik den rödes och Heidarvigasagoma,
En kritik af de första capitlen af
Stur-lesons ynglingasaga m. m.
Hölphers, Abraham Abrahamsson,
topograf, vitterhetsidkare, f. 1734, d.
1797 som handlande i Vesterås och
tit. direktör, inlade stora fortjenster
genom sina rikhaltiga och noggranna
topografiska arbeten, till hvilka han
samlat material under långvariga
resor, som han själf bekostat: Dagbok
öfves en resa igenom Stora
Kopparbergs höfdingedöme och Dälame (1762),
Samlingar till en beskrifning öfver
Norrland (5 saml., 1771—89) och
Samling till korta beskrijningar öfver
svenska städer (Vestmanland 1778,
Södermanland 1783, Vesterbotten
1797, de otryckta samlingarna
skänktes till patriotiska sällskapet). Hans
vitterhetsarbeten, mest bestående at
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
