Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kellgren ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
poetisk produkt. 1787 förde K. sin
berömda “kamp för sunda förnuftet“,
gent emot ordensvurmeriet inom de
högsta klasserna. 1791 inleddes han
for andra gången i en hätsk strid
med Thorild, men blef då aflöst af
vännen Leopold, som med kraft och
värme fortsatte striden i hans ställe.
Ar 1796 utkom en af författaren
själf utvald och granskad samling af
K:s poetiska och prosaiska arbeten,
med företal af Rosenstein. Den sista
upplagan är under utgifning sedan
1884. Se skrifter af Bottiger, Lagus,
Stenhammar m. il. äfvensom de större
literaturhistoriska verken af
Atter-bom, Hammarsköld, Ljunggren och
Malmström.
2. Abraham Herman August A’., finsk
filolog, f. 1822, d. 1856 som professor
i Helsingfors, utgaf Die Grundzuge
der Jinnischen sprachc (1847), Mythus
de oro mtmdano indorumque de eodem
mtio (1849), en med noter försedd
öfversättning af den indiska dikten
Nala och Bamayanti (1852) m. m.
Kempe. 1. Anders K.t alkemist,
f. 1622, d. 1688 (1. 1689) som
stads-fysikus i Buxtehude och f. d. officer,
utgaf några skrifter, som åstadkomm o
stor förargelse och af hvilka ett par
bletvo förbjudna i Sverige:
Frobatori-um theologicwm el. thcologischer
prober-ugn (1664) och Ferepieillum beUieum,
det ähr kHgs-perspectiv (s. å.). I en
annan skrift sökte han bevisa att
svenska språket talades i paradiset.
2. Axel K., filosof, f. 1623, d. 1682
som professor i Åbo, utgaf en
Fhilo-sophia moralis sive ethica (1656, tre
uppl.) m. m.
3. Se Kempensköld.
Kempensköld (förut Kempejy
Samuel, lärd, f. 1599, d. 1670 som
häradshöfding och
riddarhus-sekrete-rare, är företrädesvis bekant genom
en på latin författad historisk
skildring af konung Gustaf I *(1629, ny
förändrad uppl. 1648).
Kerfstedt, Hilda Augusta Amanda
(född Hallström)y vitter författarinna,
f. 1835, blef 1855 gift med prosten
B. G. Lindgren, som dog 1858, och
trädde 1872 i nytt gifte, med nuv.
direktörn för Stockholms
blindinstitut P. Kerfstedt. Hon har författat
tvänne häften noveller under titeln
Vid vägkanten (1880—83) samt
åtskilliga bamhistorier : Tafior öfver
ungdomslifvet i en stor stad (1875, sign.
. . . y), Små och stora ( 1882, 2:drauppl.
1884), Kärlek (under tryckning) m. fl.
Kerne’ll. 1. Fer Ulrik K. y
reseskildrare, f. 1797, blef 1815 student
i Upsala och vardt derstades själen
i en krets af unga män, som bland
annat företogo sig att sceniskt
åter-gifva Bellmans ly risk-dramatiska
dikter. “Men han lyste och försvann som
en meteor“. 1822 måste han på
grund af sjuklighet begifva sig ¿11
varmare luftstreck, och 1824 dog han
utan att hafva kommit tillbaka. Hans
svåger, prosten Kr. Stenhammar,
utgaf en vald samling af hans bref och
dagboksanteckningar, under titeln Fer
Ulrik Kemells anteckningar under en
resa i det sydliga Europa (1825, 4:de
uppl. 1833). Se skrift af Atterbom.
2. Samuel Erik K.f teolog,
vitter-hets-idkare, f. 1811, kyrkoherde i
Linköpings stift, harutgifvit en
sagoberättelse, kallad Kolskäggs öden (1834),
en samling Böner (1852) m. m.
Kexél (förut Kexhelius och Kcxhehl),
Olof y humorist, f. 1748, blef 1761
student i Upsala och 1768 e. o. kanslist i
kommers-kollegium. Redan sistnämda
år väckte han uppmärksamhet
genom flere literära företag : hans Nya
småsaker till nöje och tidsfördrif
berömdes for qvickhet och bitande safir,
hans öfversättning af Thomas’
Äreminne öfver Baguesseau (1768) förklaras
af Gjörvell såsom “en ibland våra
bästa,“ och hans flygskrift
Frästman-na öde i Sverige (1769) ådrog honom en
tryckfrihetsprocess och stora böter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
