Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kexlerus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svensk. 1883 utgaf han första delen
af ett till planen omfattande verk,
kalladt Försök Ull svenska
tidnings-pressens historia, hvilket dock lider
af rätt stora brister. — Hans dotter
EUen K. (f. 1849) har skrifvit
utförliga karakteristiker af några
utländska literära personligheter.
2. Ernst Axel K., den förres syssling,
anatom, fysiolog, f. 1832, blef 1848
student i Lund, 1857 medicine
licentiat, 1859 kirurgie magister, 1862
medicine doktor och s. å. professor
i patologisk anatomi vid Karolinska
institutet. 1879 promoverades han i
Kjöbenhavn till filos, hedersdoktor.
Led. af vet. akad. 1871. K. är en
af vårt lands främste författare på
det medicinska området, och hans
undersökningar inom den patologiska
anatomien hafva förskaffat honom stort
rykte äfven i utlandet. Bland hans
skrifter märkas: Om smaknervemas
ändningssätt i grodtungan (1861), Om
de s. k. tubular-afgjutningarnas olika
former och bildning vid sjukdomar i
njurarne (1863, i Med. archiv.),
ett par uppsatser om trikinerna
(ibd.), Om svulshnetastaser inom
centrala nervsystemets cerösa banor (1879,
i Nord. med. ark.) m. fl.
Tillsammans med G. Retzius har han
författat ett större verk, Studien in der
anatomie des nervensystems und des
bindegewebes (I. 1875—76), samt
Nervsystemets anatomi (1872, i Nord. med.
ark.), Om hjämventriklamas öppna
sammanhang med subaraknoidalrummen
(1874, ibd.), Om senomas byggnad
och saftbanor (1875, ibd.) m. m. I
förening med densamme har han
likaledes redigerat samlingsverket
Ur vår tids forskning (1872—78).
Jämte K. J. Rossander, S. G. Troilius
och A. Kjellberg redigerade han tid-!
skriften Medicinskt archiv (1863—68),
och ensam har han ledt redigeringen
af dess fortsättning, Nordiskt medicinskt
arkiv, från 1869. I
Keyser. 1. Karl Johan K, kemist, f.
1821, lektor vid tekniska
elementarskolan i Norrköping, har utgifvit: Blad
ur naturens bok {l:stasaml. 1863), Kurs
i laborationsöfningar (1864), Organisk
kemi (1866—67), Kemien (1869—74,
i Bibi. i pop. nat.), Kort
läro-bok i organisk kemi (1878), Tillägg
till professor CW. Momstrands Kort
lärobok i oorganisk kemi (s. å., tr.
som man.), Praktiska förstudier till
den kemiska analysen (1879), En
samling qvantitativa, praktiska prof å mera
allmänt förekommande ämnen (1.1881)
m. m.
2. Häda K. (född Almstedt, pseud.
Hehnjrid), vitter författarinna, kallar
sig numera Keyser. Se vidare art.
Cederblad, som härmed rättas.
3. Se Keijser*
Kiel lman-Göranson, Julius Axel
(pseud. Nepomuk och Norna Gäst),
vitter författare, f. 1811, blef 1830
student i Upsala, prästvigdes 1837
och fick tjenstgöring i Stockholm,
ut-nämdes 1843 till komminister inom
ärkestiftet, erhöll 1858 en
kommi-nistratur i hufvudstaden och blef
1862 kyrkoherde pä landet, i samma
församling der han förut tjenstgjort
som komminister. Död 1869. K.
förfatgule en mängd arbeten, som
delvis blefvo mycket populära, men ej
tåla en strängare granskning. Sitt
namn som författare vann han dels
genom åtskilliga dikter: Smärre dikter
(1839), Snöklockor för toUetien {1842),
Kung Carl lohans drapa (1844), Valter
och Amarant (1855), Sånger i
Gethse-mane (1866) m. fl., samt dels och
ännu mer genom sina berättelser:
Kärlekens seger (1846), Abednego (1846
—47), Ben blifvande konungen (1847),
Trollets son (1848), Vest er långgatans
engel (1850), Kryddkramhandlame
(1851); Svenska lynnen och små äf
ven-tyr (1853—63), Svart på hvitt (1862)
m. fl. Dessutom skref han
topogra-1 fler, andaktsböcker, uppsatser i tid-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
