Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kumlin ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stort uppseende genom sin Journal
af Tetrus Lcestadius för första året af
hans tjenstgöring såsom missionaire i
Lappmarken (1831, fortsättning 1833,
3:dje uppl. 1861), hvilket arbete
förskaffade honom ett pris i svenska
akademien.
Lffititia, pseudonym för Accacia
Svahn.
Lagberg, Johan Olof, medicinsk
författare, f. 1789, d. 1856 som
stadsläkare i Söderköping, utgaf
Helsovännen, en folkskrift om vattnet och
andan såsom menniskans hästa
läkemedel (14 h. 1842—56), Handbok i
hydrotherapien (1853, ny uppl. 1854
—55 m. m.
Lagerberg, Adam Magnus
Emanuel, reseskildrare, f. 1844,
kammarherre, har utgifvit Bref från söderns
länder (1872) m. m.
Lagerbjelke, Gustaf; grefve,
diplomat, publicist, f. 1777, d. 1837
som statsråd och en af rikets herrar,
hade under de sista åren af sitt lif
högsta ledningen af Sveriges
statstidning och skref under pseudonymen
Thilalethe8 de vigtigare artiklarna i
densamma. De af honom författade
diplomatiska aktstyckena anses för
att vara mästerverk i sitt slag,
sär-skildt hvad det stilistiska vidkommer.
Bland hans öfriga skrifter märkas en
afhandling Om tryckfriheten (1829)
och Handlingar rörande kongl. theatem
(1834; L. var 1823—27 denna teaters
förste direktör). Efter hans död
utkom Fotice biographique sur la
car-riere politique du comte Gustave
Lagerbjelke . . . écrite par lui-meme (1867).
Lagerborg, Robert Olof; finsk
publicist, f. 1835, d. 1882 som f. d.
löjtnant (med kaptens afsked), var
från 1865 redaktör för Helsingfors
Dagblad, hvilken tidning genom honom
bragtes upp till stort inflytande.
Lagerbring (Lager Bring, förut
Bring), Sven, häfdatecknare, föddes
1707 i Klinta i Skåne och blef 1720
student i Lund, der han till en böljan
vägleddes af sedermera presidenten
Oelreich. Han studerade länge
företrädesvis juridik och utnämdes redan
1731, ehuru ej graduerad, till adjunkt
i juridiska fakulteten; men då han
kort efter sin adjunkts-utnämning
blifvit handledare för den sedan så
ryktbare Axel von Fersen och till
följd deraf flyttade till Stockholm,
böljade han på allvar anställa
historiska forskningar i riksarkivet och
antiqvitetskollegium, hvaijemte han
samtidigt tjenstgjorde som auskultant
i svea hofrätt. 1741 blef han
sekreterare vid Lunds akademi, till hvilken
befattning han redan 1735 blifvit
föreslagen, och 1743 utnämdes han
till professor i historia. 1751 blef
han juris -doktor och 1755 ledamot
af vitterhets-akademien. 1770, då han
erhöll ständig tjenstledighet från
professuren, fick han kansliråds titel och
adlig värdighet samt af ständerna
ett anslag åf 4,000 dir smt för
fortsättandet af sina historiska
forskningar. Död 1787. L. utgaf en
mängd akademiska afhandlingar på
latin, mest af historiskt och
topografiskt innehåll, några latinska
orationer, ett Bref till. .. lhre om svenska
och turkiska språkens likhet (1764) samt
följande historiska arbeten på svenska:
Historia literaria eller inledning til
vetenskapshistorien (I., 1748), Fältmar-
skalken grefve Rutger von
Asche-bergs lefveme (1751, ny uppl. 1805).
Samling af åtsJcilliga handlingar och
påminnelser, somf örmodeligen kunna gifva
ljus i svänska historien ([1749] 1754—
58), Svea rikes histotia (4 d. 1769—83,
sträckande sig till 1457), Sammandrag
af Svea rikes historia (1775,
sträckande sig till 1772, omtryckt) m. fl.
Dessutom efterlämnade han flere värdefulla
arbeten i handskrift. Hans ”Svea rikes
historia”, som högt prisades af
författarens samtida, vittnar om djupa
forskningar och åtnjuter fortfarande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
