Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lithou ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
påståendet att L. skulle vara
identisk med pseudonymen Nils Nyberg
är deremot oriktigt (jfr Hammarsköld).
Se skrifter af A. I. Arvidsson och
K. D. af Wirsén.
Liyin, Zakarias, vitterhetsidkare,
f. 1726, d. 1789 som f. d. stadsmajor
i Stockholm, utgaf Kyrkostötoscopia
säbyensis eller Erik Jonssons
kyrko-väktaresy brofogdes samt orgcltrampares
Ufvemesbeskrifning (I, 1781), en
efter-bildning efter Holbergs ”Peder Pärs”.
Se skrift af K. Warburg.
Ljungberg. 1. Nils Vilhelm X.,
lärd, f. 1818, d. 1872 som lektor i
Göteborg, var på sin tid en af den
fria forskningens förnämste förkämpar
i vårt land. Hans af trycket utgifna
arbeten äro få: Professor Boström och
representationsfrågan (1848),
Chrono-logisk granskning af den babyloniska,
israelitiska och (¡egyptiska histoiien, ef tei’
källorna (1851), en kommenterad
upplaga af Horatius Flaccus, carmina
lyrica (I, 1873) och några andra.
2. Ber Adolf X., teolog, biograf,
f. 1819, prost och kyrkoherde i
Ve-sterås stift, har utgifvit predikningar,
konfirmationstal, en
Historisk-geogra-fisk exegetisk handbok för bibelläsare
(1861), Vest erås stifts hei’daminne
(1880—81) m. m.
3. Karl (Carl) Edvard X.,
statistiker, f. 1820, f. d. advokatfiskal i
direktionen öfver arméns
pensionskassa, har utgifvit flere värdefulla
statistiska arbeten: Försök till allmän
statistik (1851—56), Försök till
stats-ekonomisk statistik öfver Sverige (1856
—63, tills, med K. A. Agardh), Om
Sveriges materiella utveckling under de
senaste årtiondena (1868) m. m.
Åtskilliga år utgaf han en Tidskrift för
Sveriges landsting och större kommuner
(1869—74).
Ljunggren. 1. Gustaf Håkan
Jordan X., ästetiker,
literaturhisto-riker, f. 1825 (ej 1823), blef 1839
student i Lund, promoverades 1844
till filos, doktor, kallades 1847 till
docent i ästetik samt utnämdes 1859
till professor i ästetik, literatur- och
konsthistoria. 1875—85 var han
tilllika univexfcitetets rektor. 1865
invaldes han i svenska akademien, som
1856 belönat honom med stora priset
for en Jemförelse mellan Ehrensvärd
och Winckelmann som konstfilosofer.
1876 kallades han till ledamot af
vitterhetsakademien och 1881 af
vetenskapsakademien. L. har särskildt
som literatur-historiker vunnit ett
högt anseende, genom sina
forskningars grundlighet och sitt fängslande
framställningssätt.
Hansvigtigastelite-ratur-historiska arbeten äro: Svenska
dramat intill slutet af 17:de århundradet
(1864) och Svenska vitterhetens
häf-der ef tei’ Gustaf IIl:s död (från 1873,
hittills tre band, omfattande en utförlig
inledning samt vitterhetens historia
under Gustaf IV Adolfs regering).
Börande vår egen literaturhistoria
har L. dessutom författat åtskilliga
större och mindre skrifter: Om det
humoristiska elementet i Fredmans
epistlar samt om de i dem uppträdande
personer (1857, i Nord. univ. tidskr.),
Johan Messenius som dramatisk författare
(1862, ibd.), Bellman och Fredmans
epistlar, en studie (1867),
karaktäri-stiker af J. H. Thomandei’ (1867, i
svenska akad:s bandi.), Jakob Fresc
(s.å., ibd.) och Erik Sjöberg {1874, ibd),
studier öfver Atterboms, Franzéns,
fru Nybergs och Esaias Tegnérs
diktning m. m. Nämda studier
återfinnas i trenne samlingar Smärre
skrif-tei’ (1872—81), hvilka dessutom
innehålla åtskilliga uppsatser om andra
ämnen. Pä det rent ästetiska
området har L. utgifvit en Framställning
af de förnämsta csthetiska systemer
(2 del. 1856—60, 2:drauppl. af l:sta
d. 1869, 2:dra d. 1883), hvilket
arbete begagnas som lärobok vid
universiteten. Hans öfriga i bokform
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
