Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lovisa Ulrika ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1852, prisbelont af svenska
akademien) och Dante Alighieris Gudomliga
komedi (1856—57). Han utgaf ock
ett häfte Vitterhetsförsök (1833, med
antydan om fortsättning), Komiletiskt
magazin (6 h. 1831—35, tills, med
prosten J. F. Hansson) ra. m.
2. Sven X., den förres kusin,
zoolog, f. 1809, blef 1823 student i
Upsala och 1824 i Lund,
promoverades 1829 till filos, doktor i Lund
samt kallades 1830 till docent vid
dervarande högskola och 1841 till
intendent vid naturhistoriska
riksmuseum, med professors titel och.
värdighet. Vid jubelfesten i Lund 1868
promoverades han till medicine
hedersdoktor. L., som företagit åtskilliga
forskningsresor och som
vetenskapsman åtnjuter ett mycket stort
anseende, har författat flere betydande
afhandlingar om de lägre
djurklas-sema. De flesta bland hans arbeten
äro intagna i vetenskapsakademiens
handlingar och öfversigten af
akademiens förhandlingar.
3. Karl Johan X., den förres kusins
son, militär-skriftställare, f. 1832, sedan
1874 krigsarkivarie, har utgifvit flere
värdefulla smärre skrifter om
väm-pligten och försvarsfrågan.
4. Otto Kristian X., den förres
kusin, fysiolog, f. 1835, professor i
fysiologi vid Karolinska institutet
och sekreterare i
landtbruksakade-mien, har författat ett populärt arbete
Om blodet (1876, i samlingsverket
“Ur vår tids forskning“) äfvensom
en mängd uppsatser i lärda
tidskrifter.
Lovisa Ulrika, drottning, f. 1720
som prinsessa af Preussen, blef 1744
förmäld med konung Adolf Fredrik
och dog 1782, sedan hon i elfva år
varit änka. Hon utöfvade ett mycket
stort inflytande på den svenska
litera-turens och konstens utveckling under
1700-talet samt bidrog mer än någon
annan till den franska smakens ut-
bredning i Sverge. På hennes
till-skyndelse var det bl. a. som
vitterhetsakademien stiftades, år 1753.
Denna drottnings lif liar poetiskt
behandlats af K. F. Ridderstad, i
romanen “Drottning Lovisa Ulrika och
hennes hof*1 (1854—57) m. fl.
Ludd Or, Lasse Johansson. Se
Johansson.
Ludvigsson (Lodviksson), Rasmus
(Erasmus)t historiker, f. sannolikt i
böijan af 1500-talet, blef 1527
sekreterare i gamla cancelliet (motsv.
riksarkivet), var 1561 jordeboksskrifvare
under öfverste-räntmästaren Beurreus
samt blef 1563 sekreterare hos
Erik XIV och fick sedermera
samma anställning hos Johan in. 1567
dömdes han till döden, “som han
befants hafva lefvererat ifrån sig falska
register“, men vid den kort derefter
inträffade regementsförändringen
torde han hafva blifvit frigifven. Död
1594. L. efterlämnade i handskrift
åtskilliga anteckningar rörande
svenska historien, hvilka dock ej äro fullt
tillförlitliga: Kon g Gustafs krönika
(på Upsala bibliotek, hvarest äfven
fras ett senare exemplar med
ändringar och förbättringar af P. Brahe),
Chrönika thens stormägtigste och
hög-bom c furstes och herres hem’ Ericsf
med thet namn then fjortonde (i Handl.
rör. Skand. hist. XII), Käredals
be-skrifning (utg. af Hadorph),
Jempte-landz beskrifning (förf. 1575, utg. af
dens.), Catalogue på alla de biskopar,
som här i Linköping regerat o. s. v.
Register på frälses qvinnor och
jom-frur, som deras frälse hafva
för-werckat o. s. v., Om Mora stenar och
hvad uppå dem stod uthugget, Om k.
Albrecht i Swertge, Underrättelse om
svenska provintzernas wapen m. fl.
Lund» 1. David X., teolog, f. 1657,
d. 1729 som biskop i Växiö, utgaf
en diger afhandling De excidio
universali totali et substantiali (1712, för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
