Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Malmström ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
der, häfdatecknare, f. 1822, blef 1840
student i Upsala, 1846 filos, kandidat,
1848 filos, doktor, 1849 docent i
fäderneslandets historia, 1858 adjunkt
i historia och statistik samt 1863 e. o.
professor. 1869 fick han tj en
stledighet och statsanslag för afslutande af
sitt arbete om frihetstiden. 1878
kallades han till medlem af
statsrådet och utnamdes s. å. till chef för
ecklesiastik-departementet, hvilken
befattning han lemnade 1880. Sedan
1882 har han varit chef for
riksarkivet. Arb. led. af vitt. akad. 1864.
Led. af vet. akad. 1877. Led. af sv.
akad. 1878. Bland hans skrifter
märkas: Sveriges politiska historia från
Carl XJI:s död till statshvälfningen
1772 (6 delar, 1855-77, l:sta delen
förskaffade honom Karl-Johans priset
af svenska akademien), Sveriges
statskunskap i kort sammandrag (1863,
många uppl.) samt åtskilliga
tidskriftsartiklar: Bidrag till den svenska
kyrkoförfattningens historia (1850),
Finska kriget 1808—09 (1851), Om
centralisation, embetsmän och län i
Sverige under medeltiden (s. å.), Reform
och reaktion i 16:dc århundradet (1852),
Bet pommerska kriget och Fersens
memorial (1872) m. fl.
4. Karl Robert Jf., finsk
vitter-hetsidkare, f. 1830, prest i Åbo, har
utgifvit Bikter (1858 och 1872),
skådespelet Erik Fleming (1867) m. m.
Mandelgren, Nils Månsson,
konsthistoriker, f. 1813, studerade vid
konstakademierna i Stockholm och
Kjöbenhavn samt har sedan 1846,
med understöd af allmänna medel,
företagit åtskilliga resor i och för
samlingar till konstens och industriens
historia. Bland hans arbeten
märkas : Monuments Scandinaves du
moyen-âge (1855—62) och Samlingar till
svenska odUngshistorien (1866—68).
Han har dessutom utgifvit några
smärre skrifter af polemisk art.
Mander strö Dl» 1. Kristofer M.,
friherre, vitterhetsidkare, f. 1727,
d. 1788 som hofmarskalk, utgaf
Försök til et svenskt rimlexicon (1779)
och en ovanligt praktfullt utstyrd
samling dikter under titeln Mina
poetiska arbeten (1788), innehållande
tillfallighetsstycken på svenska, latin
och franska samt åtskilliga goda
öf-versättningar.
2. Kristoffer Rutger Ludvig M., den
förres sonson, grefve, vitterhetsidkare,
diplomat, f. 1806, d. 1873 som
president i kommerskollegiet och f. d.
utrikesminister, utgaf Olaus Petri
skådespel Tobie comedia (1849, 100
ex.), tal Om Gustaf den tredjes yttre
politik under de två senaste årm af dess
regering (1859, 200 ex.), Diplomatiska
handlingar rörande danska frågan
(1863), Stiemhielms Hercules, verserna
124—162 (1871, 30ex.)m. m. Han
efterlämnade en stor boksamling,
(kat. 1874), innehållande bl. a. den
fullständigaste samling som funnits
af svensk dramatisk literatur. Led.
af vitt. akad. 1847. Led. af vet.
akad. 1848. År 1852 valdes M. till en
af de aderton i svenska akademien
och var 1869—72 detta samfunds
sekreterare. Se skrifter af K. V. Bottiger,
P. von Möller och A. N. Sundberg.
Manhemsförbundet, ett i vår
literaturhistoria bekant samfund, som
hade till syfte att för ”väckande och
stärkande af kärlek till vårt
fädernesland” lifva hågen för studerandet
af svensk historia, geografi, topografi,
fysiologi och statistik. Det stiftades
1815, men först d. 20 mars 1817
godkändes af öfverståthållare-ämbetet
en till nämda myndighet inlämnad
plan för förbundets verksamhet. Bland
medlemmarna märkas: A. A.
Afze-lius, Cnattingius, K. F. Dahlgren och
K. J. L. Almqvist, af hvilka den
sistnämde likväl äfven inom
förbundet gick sin egen väg. Se
”Handlingar till upplysning i Manhems*
förbundets historia” (1820) och ”Om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
