Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Muræus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bekant genom n&gra förträffliga
likpredikningar.
3. Lars Peter den förres son,
filosof, f. 1752, d. 1807 som
professor i juridik och praktisk filosofi i
Lnnd, författade endast akademiska
dispntationer och program.
4. Karl David Ludvid Vilhelm von
Jf., militärskriftställare, genealog, f.
1849, kapten vid fortifikationen, har
ntgifvit lärobocker i fortifikation,
historiska och genealogiska
anteckningar om Munthe-slägten (1884),
ofveraättningar af Jonas Lies
berättelser m. m.
5. Gustaf Fredrik M. (pseud. Puck
M.\ reseskildrare, f. 1849,
praktiserande läkare i Paris, har ntgifvit en
samling uppseende-väckande
reseskildringar Frän Napoli (1885).
Xnrtéus, Stefan Larsson,
öfver-sättare, f. i böljan af 1600-talet, d.
1675 som afisatt kyrkoherde i
Kristinehamn, utgaf i ofversättning Johan
Amdts fyra böcker om en sann
kristendom (1642), hvilket arbete utgått i
en mängd upplagor och utöfvat ett
omätligt stort inflytande på svenska
folkets religiösa bildning. Han var
ock vitterhetsidkare.
Xurbeck, Peter, predikant, f.
1708, d. 1766 som kyrkoherde i Lunds
stift, var en. af sin tids förnämste
botpredikanter. Han efterlämnade
åtskilliga manuskript, som trycktes
efter hans död och utkommit i en
mängd upplagor: P. Murbecks
trosbekännelse (1770), Strödda predikningar
(1841—44), En samling anderika
predikningar (1860—61), vidlyftiga
förklaringar öfver bönen och tio guds
bud m. m.
Murberg, Johan, vitterhetsidkare,
publicist, f. 1734, d. 1805 som
skolrektor i Stockholm, verkställde af
Bacines Athalie (1775) en
öfversätt-ning, som väckte stort uppseende.
För öfrigt skref han historiska af-
handlingar i vitterhetsakademiens
handlingar och utarbetade fyra
bok-stäfver af svenska akademiens
ordbok. Under elfva år var han redaktör
af Posttidningen. Arb. led. af vitt.
akad. 1786. Led. af sv. akad. 1787.
Mnrraj’ 1. Andreas M., teolog,
f. 1695, d. 1771 som teologie doktor
och kyrkoherde vid tyska
församlingen i Stockholm, utgaf på tyska ett
större teologiskt arbete och åtskilliga
predikningar. En af hans söner,
Johan Andreas Jf., d. 1792 som
professor i Göttingen och ledamot af
svenska vetenskaps-akademien, hade
stort rykte som medicinsk författare
och öfversatte till tyskan åtskilliga
svenska arbeten.
2. Gustaf Jf., den förres son,
predikant, f. 1747, d. 1825 som biskop
i Vester ås, utgaf åtskilliga tal och
predikningar samt en Bamabok (1780,
många uppl.), tillegnad kronprinsen.
3. Gustaf Jf., den förres broder,
anatom, f. 1751, d. 1803 som
professor i Upsala och konungens förste
lifmedikus, utgaf DescripHo arteriarum
corporis humani (1794, ny uppl.
1798) m. m.
Masis amici, ett vittert sällskap,
stiftadt d. 10 okt. 1807 i Upsala af
några unga studenter. Se Aur
ora-forbumdet.
Möller. 1. Daniel Jf., pomolog,
vitterhets-idkare, f. 1812, d. 1857
som örtagårdsmästare vid Upsala
högskola, utgaf åtskilliga mycket
för-tjenstfulla arbeten om
trädgårdsskötsel. Han gjorde sig känd äfven
som vitterhetsidkare, utgaf en
samling tyska Gedichte (1844, tills, med
sin hustru), FyrväppUngen (1855, tills,
med Fredrika B remer, Tekla Knös
och sin hustru), Konvaljerna (s. å.,
tills, med sin hustru och Tekla Knös)
m. m.
2. Louise M. (född Nemst), den
förres hustru, vitter författarinna, f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
