Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Petri ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2. Laurentius P. Nericius (Lars j
Pedersson Phase), den förres broder, I
teolog, historiker, sal mist, föddes i
Örebro 1499. Samtidigt med sin
broder blef han 1518 promoverad till
magister i Wittenberg, och 1527 fick
han anställning vid skolan i Upsala.
Han tillvann sig på denna plats så
stort anseende, att han redan 1531
nästan enhälligt valdes till ärkebiskop,
och derefter stod han bort emot ett
hälft århundrade i spetsen för svenska
kyrkan, modigt arbetande pä den
lutherska trosbekännelsens införande och
stadgande i Sverge. Död 1573. —
Laurentius P., som intager ett af de
mest framstående rummen bland den
svenska kyrkans reformatorer,
utöf-vade äfven som författare en
betydande verksamhet. Han ledde och
verkställde själf till största delen
den svenska bibel-öfversättningen (utg.
1540—41), utarbetade 1571 års
kyrko-ordning (utg. 1571), författade och
öfversatte ett stort antal salmer,
intagna i hans Psalmbok (1572), samt
utgaf en Postilla (1555) och åtskilliga
smärre skrifter, bland hvilka några
på senaste tiden utkommit i nya
upplagor. En af honom skrifven
Krönika är tryckt i Scr. rer. suec. med.
se vi II. På det svenska språkets rykt
och förädling utöfvade han ett
mycket välgörande inflytande. Se
kyrko-historiska arbeten af Anjou,
Reuter-dahl, Skarstedt, P. A. Sondén m. fl.
3. Laurentius P. Gothus (Lars
Pedersson), teolog, f. 1529 1. 1530,
d. 1579 som ärkebiskop, författade
bl. a. ett företal till Johan III:s
liturgi (1576).
4. Jonas P. Gothus (Jonas
Pedersson) t lexikograf, predikant, salmist, f.
1 587, d. 1644 som biskop i Linköping,
är märklig såsom utgifvare af ett
JDictio-narium latino-sueco-germanicum (1640,
det bekanta ”Lexicon lincopense’*),
som under ett århundrade var den
enda latinsk-svenska ordbok. Han
| utgaf äfven salmer och
likpredik-I ningar m. m.
Petter Jönsson* pseudonym för
Elis. Chytraeus.
Pettersson. 1. Abraham P.,
predikant, f. 1724, d. 1763 som
teologie doktor och kyrkoherde i
Stockholm, var en af Sverges ryktbaraste
predikanter och kan till och med
sägas hafva grundlagt en homiletisk
skola, som ända till Lehnbergs
uppträdande fortfor att vara den
her-skande. Hans predikningar utgåfvos
efter hans död under titeln Kyrkliga
betraktelser ö/ver de arliga sön- och
högtidsdagars evangelier (1664—68).
Bland hans öfriga skrifter märkes
Nattvardsförhör, bestående uti frågor
och svar m. m. (1759, 6:te uppl. 1852).
2. Abraham Zakarias P, den
förres sonson, minnestalare, predikant,
f. 1792, d. 1857 som pastor primarius
i Stockholm, var på sin tid högt
uppburen för sina många likpredikningar
och minnestal.
3. Karl Anton P,
läroboksförfattare, f. 1818, d. 1863 som f. d.
kapten-löjtnant och t. f. inspektör
öfver rikets navigationsskolor, utgaf
lärobok i navigationsvetenskapen (1853,
3:dje uppl. 1870), Praktisk afhandling
i styrmanskonsten (1854), lärobok i
trigonometrins elementer (1857) m. m.
Efter hans död utkom det stora
planschverket Lappland, dess natur
och folk (1864—65, ny uppl. 1871),
hvartill han själf gjort
originalteckningarna.
4. Karl Fredrik P.,
läroboksförfattare, f. 1830, kyrkoherde i Vesterås
stift, har utgifvit flere smärre
läroböcker för folkskolorna, bl. a. en
Biblisk historia (1861), som utgått i
en mängd upplagor. Dessutom har han
författat en skildring af Len svenska
kyrkans mest framstående seder, bruk
och inrättningar (1868).
5. Oskar Viktor P., medicinsk
författare, f. 1844, docent i praktisk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
