Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rabenius ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
f. d. skolrektor i Vasa (Nikolaistad),
har utgifvit: Drottning Karin
Mans-dotter, biografiskt försök (1850, ur
tidskr. Suomi), De litteris historiéis et
geographicis fennorum usque ad
acode-tniarn aboensem anno 1772 restitutam
(1851), Folksångerna hos de romaniska
ochgermaniska nationerna (1859),
Handledning i praktisk uppfostringslära (b. &.,
efter Curtraan), Johan Ludvig
Runeberg och Fänrik Ståls sägner (1864),
Förteckning öfver folksånger, melodier,
sagor och äfventyr från det svenska
Österbotten (1874), Michael Chorceus,
skalden belyst genom några förut ohpckta
skriftstycken (1875), Adolf Ivar
Arvidssons landsförvisning och ställning
till pseudonymerna Fekka Kuoharinen
och Otti Kekäläinen (1879), Slägtcn
Ranchen i Finland (1882) m. m.
Bandelln, Vendela Johanna (pseud.
Vendela, född Cumenius), finsk vitter
författarinna, f. 1823, änka efter en
borgmästare Randelin, har utgifvit
en större berättelse, Den fallna
(1848) m. m.
Rappe, Kristoffer Johan, statsman,
f. 1719, d. 1776 som landshöfding i
Åbo, var en af de utmärktaste svenska
stilister på sin tid. Hans literära ar»
beten utgöras dock hufvudsakligen af
diktamina, memorial och
riksdags-uppsatser.
Ravins (Rave), Kristian, lärd, f.
1613, blef 1650 af drottning Kristina
inkallad till Sverge som e. o.
professor i österländska språk vid
Up-sala högskola, utnämdes 1655 till
kungl. bibliotekarie och erhöll 1659
ånyo professuren, men tog afsked
1672, efter att redan 1669 ha
lämnat landet. Död 1677 som professor
i Frankfurt an der Oder. Som
orientalist åtnjöt R. stort rykte, hvilket
betydligt minskades genom ett af
honom författadt kronologiskt arbete
(vederlagdt af M. Celsius m.fl.). Hans
många literära arbeten uppräknas i
en af Mollerus skrifven utförlig
biografi i ”Cimbria literata”.
Rechnitzer, Axel Schamil, f. 1816,
teologisk författare, baptist-predikant i
Linköping, har författat några skrifter
mot den svenska statskyrkan m. m.
Reenhjelm (förut Isthmén),
Jakob, fornforskare, f. 1644, d. 1691
som f. d. rik8antiqvarie, utgaf
Thor-stens Viikings-sons saga (1680, omtr.
år 1700) och Saga om Konungh Oloff
Tryggwaszon i Non’ege (1691) i svenska
öfversättningar.
Regnér, 1. Gustaf R.,
läroboksförfattare, vitterhetsidkare, publicist,
f. 1748, blef 1767 student i Upsala,
1774 e. o. kanslist i kansli-kollegium,
1775 kopist i utrikes-expeditionen,
1776 kanslist, 1784 registrator, 1795
protokolls-sekreterare och 1809
ex-peditions-sekreterare. Död 1819. R.
utgaf många arbeten. Hans Första
begrepen af de nödigaste vetenskapemc
(1780, 10:de uppl. 1839) begagnades
länge som skolbok. Genom sitt
Försök till metriska öfversättningar från
forntidens skalder (1801) inlade han
stora förtjenster om metriken, så att
han kan betraktas som en vägbrytare
för Adlerbeth. Hans egna dikter,
som utgåfvos samlade under titeln
Vitterhets-nöjen (1814—17), röja ej
någon högre poetisk begåfning, ehuru
många bland dem vunno pris i vittra
samfund. 1784—86 utgaf R. den
vittra tidskriften Svenska parnassen,
och 1784—1819 var han redaktör
för Fost- och inrikes tidningar. I sin
ungdom var han medlem af de vittra
sällskapen ”Apollini sacra” och ”Utile
dulci”.
2. Adolf R., den förres son,
publicist, f. 1786, d. 1852 som f. d.
protokolls-sekreterare, utgaf åtskilliga
periodiska skrifter, bl and h vilka några
inom kort seqvestrerades och den ena
förskaffade honom en längre tids
fängelse på Vaxholm. Han var ock en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
