Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Richardson ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Richardson^ Jakob, arkäolog,
historiker, f. 1687, d. 1759 som assessor
i antiqvitets-arkivet, utgaf: Historisk
grunddig inledning til krigs-vetenskap
(3 d., 1738—49, bearb. öfvers.),
Samtal mellan herr SanskiUjert och
herr lärderik, angående dahl-allmogens
uppror (1743), Hallandia antiqua et
hodiema (2 d., 1752—53) och
Historiskt bevis om Svea och Götha rikes
urgamla frihet (1758).
Richardt, Gustafy pseudonym for
6. R. Mallander.
Richert. 1. Johan Gabriel K,
rätts-lärd, statsman, f. 1784, blef 1800
student i Lund, tog 1801 juridisk
examen, utnämdes 1805 till vice
häradshöfding, fick 1813 fullmakt på
häradshöfding-titel med beford
ringsrätt, inkallades 1814 i lagkomitén,
hvars verksammaste och mest
framstående ledamot han genast blef,
insattes 1818 i tryckfrihetskomitén,
for-ordnades 1820 till sekreterare vid
justitie-kanslers-ämbetet, med titel
af forste expeditionssekreterare, fick
1821 en domsaga i Kalmar län,
utbytte denna 1822 mot en i
Skaraborgs län samt kallades 1844 till
fedamot i lagberedningen. Ur
lagkomitén utträdde han 1823, men
inträdde åter 1824 och qvarstod till
1832. Död 1864. R. var som
rätts-lärd en ovanligt framstående
personlighet, och som statsman spelade han
en högst betydande roll under
1830-och 1840-talen, då han var en af de
liberales ledare. Ehuru han var i
besittning af en ganska stor stilistisk
talang, utgaf han ej ensam från
trycket mer än en liten anonym skrift.
Men tillsammans med K. H.
Anckar-svärd utarbetade han ett märkligt
Lördag till nationalrepresentation (1830),
och for öfrigt hade han den
ojämförligt största andelen i de lagförslag,
som 1814—32 utgåfvos af lagkomitén
och 1844—51 af lagberedningen,
tillika med protokoll öfver de olika
meningarna. Dessa förslag voro :
Förslag till handelsbalk (1815), Förslag
till giftermålsbalk (1816), lördag till
ärfdabalk och jordabalk (1818), Förslag
till byggningabalk (1819), Förslag tUl
ut söknings- och rättegångsbalk (1822),
Förslag till allmän civtllag (1826),
Förslag till allmän criminallag{1832),
För-slag till straffibalk (1844), Förslag till
giftermålsbalk, ärdabalk, jordabalk och
byggningabalk (1847), F&rslag till
rättegångsbalk (1849) samt Förslag till
handels- och utsökningsbalk{1850).
Dessutom författade han ensam
lagkomi-téns Utlåtande i anledning
afanmärk-ningar vid f örslaget till allmän
crimi-nallag (1834).
2. Mårten Birger B., den förres
brorson, filolog, f. 1837, sedan 1877
professor i nordiska språk i Upsala, har
utgifvit följande arbeten: Bidrag till
läran om de konsonantiska ljudlagarna
% äldre och nyare språk (2 h. 1863—66),
Om nordisk bildning och fornnordisk
literatur (1870), Kulturhistoriska bilder
framstälda genom undersökning af
svenska ordens bemärkelser (1876, i Sv.
tidskr.), Försök till belysning af
mör-kare och oförstådda ställen i den
poetiska eddan (1877) samt Om den rätta
betydelsen af västgötalagens inledning
s-och slutord (1878, i Nord. tidskr. for
fii.).
Richter, Nils Johan, predikant,
f. 1812, d. 1840 som pastorsadjunkt i
Härnösands stift, efterlämnade en
samling Strödda predikningar (utg. 1850).
Biddermarck (förut Wätterhamn)’
1. Lars B., pamflettist, f. 1650, d.
på 1730-talet som f. d. krigsfiskal
och kunglig ombudsman, författade
åtskilliga politiska ströskrifter mot
aristokratien (han hade varit
sekreterare hos Johan Gyllenstjema) och
begagnade dervid ett så skarpt
skrif-sätt, att han efter en process 1704
dömdes till straffängelse samt förlust
af ära och adelskap. En af hans
skrifter utgöres af Anmärkningar eller på-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
