Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rosenhane ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
f. 1816, d. 1868 som sekreterare i
evangeliska fosterlandsstiftelsen, var
en bland upphofsmännen till den
andliga rörelse, som under de sista
årtiondena pågått i vårt land, samt
ut-öfvade ett mäktigt inflytande genom
sin tidning Fietisten (1842—68), vid
hvars utgifvande till en böljan
metodistpredikanten Scott och på slutet
P. Waldenström stodo vid hans sida.
Hans många skrifter, som till större
delen äro aftryck ur denna tidning,
hafva utgått i en mängd upplagor.
Sonen Josef R., f. 1853, literatör,
har utgifvit ett häfte dikter (1882).
2. Martin Gabriel R., den förres
broder, teolog, f. 1825, professor i
exege-tsik teologi i Lund, har utgifvit: De
apostoliska fädernas lära om Christi
gudom (1863, i Ups. univ. årsskr.,
förut som akad. afh.),
Inledningsveten-skapen till den heliga skrift (1872, 2:dra
uppl. 1878) m. m.
Rosenschöld. Se Munck af
Ro-senschöld.
Rosenstein. 1. Nils Rosén von
R. (förut Rosén), läkare, f. 1706, d.
1773 som professor i Upsala och
assessor i collegium medicum, var
Sver-ges berömdaste läkare, införde
åtskilliga förbättringar i sjukas
behandling och uppfann de ännu mycket
använda Roséns bröstdroppar,
barnpulver m. m. Bland hans skrifter
märkas Underrättelser om
barnsjukdomar och deras botemedel (1764) samt
ett Hus- och rese-apothek (1765), som
bägge blifvit allmänt begagnade
folkböcker och utkommit i en mängd
upplagor. Led. af vet. akad. 1739.
2. Nils (Rosén) von R., den förres
son, filosof, biograf, f. 1752, blef 1771
e. o. kanslist i konungens kansli, 1778
andre sekreterare i
presidents-expeditionen (utrikes-departementet), 1782
ambassad-sekreterare i Paris, 1784
guvernör för kronprinsen, med titeln
kansliråd, 1785 kanslers-sekreterare
för Upsala högskola, 1795 tit. lands-
höfding, 1796 ledamot i allmänna
ärendenas beredning samt 1809
statssekreterare och föredragande i
eckle-siastik-ärenden, hvilken befattning han
innehade till 1822. Från 1782 var
han sekreterare i vitterhets-akademien
samt från 1786 medlem af svenska
akademien och densammas ständige
sekreterare. Led. af vet akad. 1788.
Död 1824. R. åtnjöt stort anseende
så-om författare af ett JFörsök Hl en
af-handling om uplysningen til dess
beskaffenhet, nytta och nödvändighet (tr.
(1793), hvilket arbete Leopold
kännetecknade som det mest filbsofiska på
vårt språk. Af stor förtjenst äro ock
hans Företal (till Kellgrens samlade
skrifter, Lidners nyare arbeten,
Lehn-bergs predikningar, fru Lenngrens
skaldeförsök och svenska akademiens
afhandling om stafsättet).Deijämte
författade han Anmärkningar om vitterhet
och smak samt ett stort antal bref,
åminnelsetal och lefnadsteckningar m. m.
Som prosaisk stilist var han en af de
ypperste på sin tid. Hans Samlade
skrifter utgåfvos i tre band, med en
af H. Järta skrifven lefnadsteckning
(1838). Se skrift at Bottiger.
Rossander, Karl (Carl) Jakob,
medicinsk författare, f. 1828, e. o.
professor i kirurgi vid Karolinska
institutet, har författat: Några
anmärkningar om bråckinklämning och
bråckoperationer (1861), Om de
militärmedicinska institutionerna i några främmande
länder (s. å.), Om ögoninflammationerna
(1883), Om läkarevetenskapen förr och
nu samt i vivisektionsfrågan (1884),
åtskilliga uppsatser i medicinska
tidskrifter m. m. Tillsammans med A.
Key och A. Kjellberg redigerade han
1864—67 tidskriften Medicinskt
ar-chiv.
Rotfa. 1. Karl Anders (Eriksson) R,
vitterhetsidkare, f. 1764, d. 1803 som
assistent i Stockholms rådhusrätt,
ut-gaf anonymt åtskilliga andliga sånger
och dryckesvisor, som röja stor fränd-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
