Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rothlieb ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
afd., 1830), vidare det literär-kritiska
arbetet En tysk resandes strofverier på
svenska parnassen (s. å.) och den tacka
novellen Främlingen från norden(lS31).
Dessutom författade han åtskilliga
smärre dikter, bland hvilka
Aristo-menos på Bhodus vann ett pris i
svenska akademien. R. var en mycket
receptiv natur, men i saknad af
någon mer utpräglad originalitet,
försökte sig i nästan alla skaldeslag och
var mindre lyckad endast på det
humoristiska området, men ’’förmådde
ej tränga till det egentliga inre
djupet.” Hans Skaldestycken utgåfvos
1834, med företal af Atterbom (ny
uppl. 1838).
Rndbeck. 1. Peder B. (Petrus
Johannis Budbeckius), teolog, f. 1578,
d. 1629 som kontraktsprost i Köping,
utgaf Een lijten underwijsning om
Sweri-ges rijkes bönedagar o. s. v. (1623),
Enchiridion eUer then sw enska
psalmboken, sampt andra små wanliga
hand-böker, flitigt öfwersedt och conrigerat o.
s. v. (s. å., många uppl.), andliga
visor m. m.
2. Johan B. {Johannes Budbeckius),
lärd, f. 1581, d. 1646 som teologie
doktor och biskop i Vesterås, varen
af Sverges ypperste stiftsstyresman.
Hans skrifter utgöras af predikningar,
latinska orationer, teologiska och
filosofiska uppsatser m. m. Se skrifter
af Franzén, Norlin m. fl.
3. Jakob Bose B. (Jacobus
Bud-beckius), den förres broder, lärd, f.
1583, d. 1640 som f. d. professor vid
collegium illustre i Stockholm,
författade Annales sui temporis (från 1628
till 1639), hvilka förvaras bland de
palmsköld ska samlingarna. Han var
en längre tid rektor i Örebro och en
mycket framstående skolman.
4. Olof B. d. ä.t den förres
brorson (Johans son), lärd, f. 1630, blef
student i Upsala, studerade der med
stor ifver anatomi och uppdagade
derunder 1653 de sedan s. k.
lym-fatiska kärlen, hvilken upptäckt gjorde
hans namn ryktbart i hela den
vetenskapliga världen. Efter att med
understöd af drottning Kristina hafva gjort
en utrikes resa, hvarunder han
företrädesvis egnat sig åt botaniken,
började han hålla föreläsningar öfver
detta ämne och anlade den första
botaniska trädgården i Upsala. 1658
utnämdes han till e. o. professor och
1660 till professor i praktisk medicin.
För öfrigt höll han föreläsningar i
mekanik och matematik samt undervisade
äfven i musik. Död 1702. På
naturvetenskapernas område «utgaf R. ett
storartadt botaniskt verk, Campi Elysii
(1701—02, fotolit. uppl. i 20 exemplar
1861), innehållande beskrifning på och
trogna afbildningar af en till Upsala
högskola skänkt växtsamling. Men
som skriftställare vann han sin största
ryktbarhet genom sitt arbete Atland
eller Manheim (4 delar 1679—1702,
vanligen kalladt”Atlantikan’’; 4:de. d.
fotolit. uppl. 1863), hvari han med
uppbjudande af hela sitt snille och all
sin lärdom sökte bevisa, att Sverge är
det äldsta och först bebodda land på
jorden, den grekiska sagans Atlantis,
och att alla jordiska folkslag der haft
sin upprinnelse och derifrån hämtat
sin kultur. Hans åsigter, som väckte
ett oerhördt stort uppseende, voro en
längre tid nästan allmänt hyllade,
men underkastades slutligen en
grundlig kritik samt visade sig bestå af
hypoteser och hugskott. Bland den
snillrike mannens öfriga skrifter
märkes JDen mäktige k. Orres manhaftiga
bedrifter, beskrifne af den djupsinnige
dess skald, Hans Hansson Ihrömmare,
på svensk vers (in fol. med koppst).
Deljämte utgaf han isländska- sagor,
ett par af de gamla landskapslagarna
m. m. Se skrifter af Q. E.
Klem-ming.
5. Olof B. d. y., den förres son,
lärd, f. 1660, blef 1686 medicine
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
