Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Runa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
finska folket skänkt r’sin störste och I
ädlaste son”.
R. var sitt tidehvarfs mest
framstående skald på svenskt tnngomål.
Han var tillika en af de mest
harmoniska, mest helgjutna skaldenaturer,
som något land frambragt. Han var
stor både som lyriker, epiker och
dramaturg. Genom den klassiska
enkelheten och åskådligheten i sin
diktning åstadkom han en välbehöflig
reaktion mot den svulst och det
dunkel, som före hans uppträdande
herskat i vår poesi. Genom ett af
sina yppersta verk, ”Fänrik Ståls
sägner”, blef han for långa tider en
folkskald, i detta ords högsta och
vackraste mening, och det ej allenast
för sitt eget land, utan ock for Sverge.
Hans arbeten på vitterhetens
områden utgåfvos under följande titlar
och på följande tider: tre häften
Dikter (1830, 1833 och 1843), Serviska
folksånger i öfversättning (1830),
Flg-skyttame, nio sånger (1832), Friaren
från landet, versifieradt lustspel (1832
i Helsingfors morgonblad, 1834
sär-skildt), Hanna, en dikt i tre sanger
(1836), Nadeschda, nio sånger (1841),
JulqväUen, en dikt i tre sanger (s. å.),
Kung Fjalar, en dikt i fem sånger
(1844), Smärre berättelser (1854, förut
i Helsingfors morgonblad), Fänrik
Ståls sägner, en samling sånger (I. 1848,
II. 1860), Kan ej, famUjemålning i två
akter (1862) och Kungame på
Salamis, tragedi i fem akter (1863.) Alla
dessa arbeten hafva flera gånger
omtryckts i såväl Sverge som Finland.
Främsta rummet bland dem alla
intages af ”Kung Fjalar”, i hvilken
”antikt och nordiskt sammansmält
till en storartad och helgjuten tragisk
bild med på en gång antik hållning
och nordisk lokalfärg”. Populärast är
dock den samling romanser, som
under titeln ”Fänrik Ståls sägner”
besjunger 1808 års olyckliga krig. Bland
de i diktsamlingarna intagna smärre
skaldestyckena märkas särskildt den
lyrisk-episka cykeln Idyll och epigram
och den storslagna episka skildringen
Gr af ven i Ferrho, hvilken 1831
be-löntes med svenska akademiens mindre
pris. R. skref äfven ett stort antal
salmer, intagna i det af honom
redi-gerad e Förslag till svensk psalmbok för
de evangeliskt- luthei’ska f örsamlingarna
i storfurstendömet Finland (1857, han
hade sedan 1853 varit ledamot af
den finska salmbokskomitén). Hana
samlade skrifter hafva utgifvits i flere
upplagor (1851—69, 1861—71,
1873-—74 och oftare; en folkupplaga
1876)-Efter hans död utgafs en större
samling Efterlemnade skrifter (i tre band,.
1877—79).
3. VlHka Karolina R., den förre»
syster, vitter författarinna, f. 1808, har
utgifvit ett häfte Små diktförsök (1855,
svensk uppl. 1856).
4. FredHka Kristina R. (född
Teng-ström, sign. — a — g), skalden»
hustru, vitter författarinna, f. 1809,
d. 1879, utgaf den historiska
berättelsen Fru Catharina Boije och
hennes döttrar (1858, svensk uppl.
1861), en samling Teckningar och
drömmar (1861) samt romanen Sigrid
Liljeholm (1862).
Runlus, Johan, vitterhetsidkare,
f. 1679, blef 1700 student i Upsala
och dog 1713 som handsekreterare
hos riksrådet grefve Strömberg. Han
åtnjöt bland sina samtida en mycket
stor popularitet som skald och blef
ännu länge efter sin död kallad en
poesiens Herkules, en poeternas
Fe-nix m. m. Hans dikter äro dock
platta, osmakliga och i
språkbehandlingen mycket otillfredsställande, med
undantag af ett litet antal komiska
stycken och dryckesvisor, i h vil ka
han röjer en viss frändskap med
Bell-man. Mest utmärkte han sig genom
sin stora lätthet att rimma. Efter
hans död utgåfvos hans samlade
skaldestycken under titeln Dudaim (2 d.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
