Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Runstedt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skare, f. 1822, blef 1839 student i
Upsala,tog 1856 kansli-examen, tj
enst-gjorde sedan i civil-departementet
och kommers-kollegium samt antogs
1859 till handsekreterare hos Karl
XV, livilken befattning han innehade
till 1862. Någon tid efteråt sökte han
upprätta en student-bildnings-anstalt
pä en egendom i Södermanland, men
då student-examen vid samma tid
af-skaffades, flyttade han 1866 åter till
Stockholm, för att genom
Öfversätt-ningar förvärfva sitt uppehälle. 1868
utnämdes han till
protokolls-sekreterare i hof-expeditionen, 1879
promoverades han till filosofie
hedersdoktor i Kjöbenhavn, och sedan 1881
har han varit arkivarie i
utrikesdepartementet. R. började 1876
ut-gifvandet af ett storartadt
samlingsverk, som en gång, när det blir
full-ändadt, kommer att utgöra ”en af de
vigtigaste urkunderna för vår
häfda-teckning och ett monumentalt verk
för hela vårt folk”, näml. Sverges
traktater med främmande magier, vid
hvars redigerande han lagt i dagen
grundlig forskning, detaljerad
nog-granhet och skarp kritik. Hittills
har den första och böljan af den
andra delen utkommit. R:s öfriga
arbeten utgöras af Traktaten i
Orecho-vets d. 12 aug. 1323, kritisk
undersökning (1876), samt åtskilliga
öfver-sättningar m. m. Led. af vitt. akad.
1881.
4. Abraham Viktor i?.,skald,
romanförfattare, lärd, publicist, föddes i
Jönköping d. 18 dec. 1829. Redan som
skolgosse sysslade han med små
literära försök i de gamla hjeltesagornas
stil och redigerade äfven en tidning,
hvars innehåll var tämligen radikalt.
1845 öfvergick han till Växiö
gymnasium, och sedan han lämnat detta
1848 samt ett par år uppehållit sig
som informator, hvarunder han flitigt
lämnade bidrag till Jönköpingsbladet
och andra tidningar, inskrefs han
1851 som student vid Lunds högskola.
Han måste likväl snart åter ut och
informera, men sedan han gjort
personlig bekantskap med S. A.
Hedlund, inträdde han 1855 som
medlem i redaktionen af Göteborgs
handels- och sjöfartstidning, hvarest han
redan förut skrifvit åtskilliga
uppsatser. Han skötte till en böljan
följetongs-afdelningen, men öfvertog
sedan utrikes-afdelningen och hade
vid åtskilliga tillfällen i
hufvud-redaktörens frånvaro bestyret med
hela tidningens redigering. I
handelstidningens följetong offentliggjorde han
först sina bägge romaner Fribytaren
på Östersjön (1857, 2:dra uppl. 1866)
och Ben siste athenaren (1859, 4:de
uppl. 1880), af hvilka det senare,
om också till en böljan ej med
synnerligen stor värme mottaget af
allmänheten, dock af kännare genast
skattades som ett bland vår
roman-literaturs yppersta verk. Sedan R.
1876 mottagit uppdraget att i
Göteborg ärligen hålla offentliga
föreläsningar, afgick han ur tidningens
redaktion. 1877 promoverades han till
filosofie hedersdoktor vid Upsala
högskolas jubelfest, och s. ä. kallades
han till medlen af svenska
akademien. Sedan hösten 1884 har han
varit professor i kulturhistoria vid
Stockholms högskola. Genom sin
digra bok Bibelns låra om Kristus
(1862, 4:de uppl. 1880), som väckte
ett ofantligt uppseende, hade R. länge
förut tillvunnit sig en stor
popularitet såsom den fria forskningens
främste målsman i vårt land. Detta
arbete följdes af andra
religionsfilosofiska skrifter: Jehovah-tjensten hos
he-breerna före den babyloniska
fångenskapen (1864, 2:dra uppl. 1869),
Medeltidens magi (1865), som äfven
utomlands mottagits med mycket bifall,
Om menniskans föruttUlvaro och
Gen-mäle till biskop Beckman (1868,
följd-skrifter till och sammantryckta med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
