Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Schaumann ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ningar (2 bd. 1832—47, 3:dje uppl.
1861), Undervisning i
christendomskun-skapen får barn (1833, 21:sta uppl.
1865), Undervisning i
christcndoms-kunskapen, tvänne utförligare äldre
arbeten (1835, ll:te uppl. 1878) och
Postilla öfver kyrkoårets gamla
hög-messotexter samt passionsprcdikningar
(1865). Se skrifter af A. Lindeblad,
H. M. Melin m. fl.
2. Gustafva S. (född Voigtlender),
den förres stjufsons hustru,
nationalekonomisk författarinna, f. 1783, d.
1849, gift först med kaptenen A.
Lagercrantz, sedan med kapten I. E.
Schartau, utgaf bl. a. tvänne
vidlyftiga nationalekonomiska arbeten:
Ekonomisk handbok (1830—32) och
Medel för landtmannen att bespara
utgifter och förskaffa sig ökad
arbetsför-tjenst (1843).
3. Ivar Fjlert S. (urepr. Barfoth),
den förres make, vitterhetsidkare,
publicist, f. 1785, d. 1867 som f. d.
kapten, vann 1811 svenska
akademiens mindre pris för ett större
skaldestycke, var länge medarbetare i
tidningen ”Allmänna Journalen” och
utgaf två band Hemliga handlingar
hörande till Sveriges historia efter k.
Gustaf III:s antrcide till regerinqen
(1821—22).
4. Gustaf Johan S.f den
först-nämdes son, vitterhetsidkare, f. 1794,
d. 1852 som f. d. fäktmästare i Lund,
utgaf ett par smärre poetiska skrifter.
Sehanmann^ Frans Ludvig, finsk
teolog, f. 1810, d. 1877 som biskop
i Borgå, utgaf Handbok i Finlands
kyrkorätt (1853), Predikningar (1870
—71), ett större arbete om den
Praktiska theologien (1874—77) m. m.,
hvaijämte han redigerade Tidskrift
för finska kyrkan (1857—59) och
månadskriften Sanningsvittnet (1869
—73).
SchedvTn, Johan, teolog, filolog,
f. 1727, d. 1787 som teol. doktor och
kyrkoherde i Vesterås stift, utgaf
De usu psyehologiee in theologia (1754),
Anvisning til latinska prosodien (1759,
flera uppl.), åtskilliga liktal,
predikningar m. m.
Scheele. 1. Karl Wilhelm S.,
kemist, föddes i Stralsund d. 9 dec.
1742. Efter att hafva konditionerat
på apotek, först i Göteborg, sedan i
Malmö, derefter i Stockholm (från
1767) och slutligen i Upsala (från
1773), öfvertog han 1777 apoteket i
Köping och qvarstannade på denna
obemärkta plats ända till sin död,
d. 21 maj 1786. Redan 1775, då
han var endast farmacie studiosus,
kallades han till ledamot af
veten-skaps-akademien. 1777 beredde han
sig ett namn som en af den nyare tidens
förnämste kemister, genom
utgifvan-det af en afhandling, hvari han
visade att hela lifvet har sin källa i
ett enkelt ämne, som han kallade
eldsluften och som nu benämnes syre.
Genom denna upptäckt blef han en
banbrytare for den nyare kemien.
Bland hans öfriga förtjenster om
kemien märkas: upptäckten af de
enkla kropparna qväfve och klor,
upptäckten af den gröna färg, som
efter honom blifvit kallad
Scheele-grönt, upptäckten af mjölksyror samt
hans undersökningar af den organiska
naturen, hvarigenom han gjorde
djurkemien till en särskild gren af den
kemiska vetenskapen. Sina
uppsatser offentliggjorde han i
vetenskapsakademiens handlingar, Crells
che-mische annalen, Acta chemicophysica
m. fl. st. Hans Opuscula physica et
chemica utgåfvos i Leipzig 1788—89
och öfvereattes sedan på tyska under
titeln Scheeles sämmtliche physikalische
und chemische werke. Se skrifter af
P. T. Cleve, F. M. Franzén m. fl.
2. Se följande.
Schéele. 1. Knut Henning
Ge-zelius von S., teolog, f. 1838, blef
1856 student i Upsala, filos, doktor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
