Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Silfverstolpe ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rara sällskapet Juntan. Med
verksamt biträde af B. Höijer och
andra utgaf han de bekanta
tidskrifterna Litteratur tidning (1795—97)
och Journal för svensk litteratur (5
band, 1797—1812), hvilka utöfvade
ett mäktigt inflytande på samtidens
åsigter om literatur, konst och
vetenskap. Han utgaf dessutom en
tredje tidskrift, Läsning i ett och
annat (5 h. 1799—1807), Strödda
afhcmdlingar i ämnen rörande de fria
konsterna (1808—09), Len svenska
statsförfattningens historia (1809),
Försök till en framställning af allmänna
läroverkets närvarande tillstand i Sverige
(1813), Historia öfver förhållandena
mellan Sverige och Norige... (1821
—23), historiska och geografiska
läroböcker m. m. Led. af mus. akad.
1799. Se en af K. F. Verner
författad biografi i ”Några ant. om
slägten S ” (1884).
5. Lavid Vilhelm S., af samma
slägt, samlare, f. 1798, d. 1875 som
generalmajor, utgaf Samling af
gällande författningar rörande arméen,
dess styrelse och förvaltning (1867,
bil. 1870) m. m.
6. Gudmund Leonard S., den
först-nämdes sonson, vitter författare, f.
1815, d. 1853 som andre
riddarhuskanslist, utgaf tvänne häften Dikter
(1851—52, l:sta h. ny uppl. 1860),
bearbetningar för teatern m. m. samt
efterlämnade dessutom texten till det
romantiska skådespelet Ljungby horn
och pipa (1858) m. m. Se en af Emil
von Qvanten författad biografi i
”Några ant. om slägten S.” (1884).
7. Karl (Carl) Gudmund Uno S.,
den förres sysslings son, historiker,
vitter författare, f. 1840, blef 1859
student i Upsala och 1861
underlöjtnant vid lifregementets
dragonkår, men lämnade 1870
militärtjen-sten och ingick i riksarkivet, der
han 1875 blef ord. amanuens. 1870
utnämdes han till kammarherre.
S. har författat: Klostret i Vadstena
(1875, iHist. bibi.), Källor till svenska
teaterns historia (1877, ur
”Framtiden”; omarbetad 1882 under titeln
Svenska teaterns äldsta öden), Om
Jöran Persson och konungens nämnd
(1881, i Hist. Tidskr.), Några dikter
af Astolf (1883) m. m. Dessutom
har han redigerat: Historiskt bibliotek
(1875—80), Svenskt diplomatarium
från och med 1401 (från 1875), KongL
kansliets diarium öfver ingångna
skrif-vdser 1566 (1878, utg. af SamfL f.
utg. af handskr. rör. Skand. hist.),.
och Några anteckningar om slägten
Silfverstolpe (1884), hvaijämte han
utarbetat historiska bibliografier
(sedan 1875, först i Hist. bibi. och
sedan i Hist. tidskr.) samt lämnat
åtskilliga öfversättningar, bl. a. frän
ryskan. Se ”Några ant. om slägten
S.” (1884).
Sil je ström, Per Adam,
mångsidig författare, f. 1815, blef 1832’
student i Upsala, 1836 filos, doktor,
1844 lärare vid nya elementarskolan
i Stockholm, 1856 rektor vid detta
läroverk, 1860 direktör vid
seminariet för bildande af lärarinnor och
1862 tillika folkskoleinspektör i
hufvudstaden. Bedan sistnämda år
tog han dock på grund af sjuklighet
afsked från sina befattningar. Bland
hans skrifter märkas: Anteckningar
och observationer rörande Norige (1842),.
Bref i blandade ämnen (1844),
Lärobok i fysiken (1848—52), Resa i
Förenta staterna (1852—54),
Afhandlin-gar och smärre uppsatser i fysiska och
filosofiska ämnen (3 h. 1854—69),.
Inledning till skolarkitekturen (1856),
Förberedande kurs i fysik och kemt
(1859), Läsebok vid de första
innanläsning söf ning ame (1859, 6:te uppl.
1873), Posthumus eller Ufvet och döden,
en prolog (1868), Vaccinationsfrågan
(1874), Ytterligare bidrag till
utredande af vaccinationsf rågan (1875), ett
föredrag om Lars Johan Hierta (1879),.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
