Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Straniera ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
äfventyr (3 bd. 1882—84), Dikter på
ver8 och prosa (1883), sagospelet
Lycko-pers resa (s. å., 2:dra uppl. 1884), en
samling äktenskapshistorier med titeln
Giftas (1884, 2:dra uppl. 1885;
hvilket arbete gaf anledning till ett
högst märkligt och for åklagaremakten
snöpligt åtal för ”gäckeri med
sakramenten”), berättelsen Samvetsqval (s. å.),
den större dikten Sömngångamääer
(s. å.), novellsamlingen Utopier i
verk-tigheten (1885) och berättelsen
Tjenste-qvinnans son (1886), som innehåller
författarens egen barndomshistoria.
På andra områden har S. utgifvit
följande arbeten: ett utförligt och
innehållsrikt verk om Gamla Stockholm
(1880—82, tills, med Klas Lundin),
en samling Kulturhistoriska studier
(1881), ett omfattande historiskt och
på sätt och vis polemiskt verk med
den egendomliga titeln Svenskafolket
i helg och söken, i krig och fred,
hemma och ute (1881—82) samt Likt
och olikt (2 h. 1884, uppsatser i
åtskilliga ämnen). I fråga om nästan
allt, hvad han skrifvit, har S. blifvit
mycket olika bedömd. De fleste torde
likväl erkänna, att vår literatur ej
kan uppvisa många författare med
en så lysande stil, en så förvånande
produktivitet, en sådan mångsidighet,
ett så stort inflytande. Både som
novellist och som dramatiker har han
lämnat högst betydande arbeten, och
äfven som lyrisk skald har han
åstadkommit utmärkta saker. Utan att
stå i spetsen för den nu herskande
realistiska skolan, anses S. dock
allmänt som den snillrikaste
representanten för densamma.
Strinnholm, Anders Magnus,
häfdatecknare, f. 1786, blef 1808
student i Upsala, men måste af
ekonomiska skäl öfvergifva akademien
och tog anställning i ett boktryckeri
i Stockholm. Sedan han blifvit
del-egare i detta tryckeri, utgaf han
derifrån några historiska arbeten,
bl. a. Klio, historisk månadsskrift *
(1815). Men 1818 måste
boktryckeriet nedläggas, och S. försöijde sig
derefter som korrekturläsare och
skrif-biträde, tills han genom sitt första
större verk ådragit sig allmänhetens
uppmärksamhet och kännares
beundran. Slutligen erhöll han ett
årligt offentligt understöd, som
befriade honom från näringsbekymmer.
1842 promoverades han till filosofie
hedersdoktor i Upsala. Arb. led. af
vitt. akad. 1834. Led. af sv. akad.
1837. Led. af vet. akad. 1845. Död
1862. S. innehar ett af de mest
framstående rummen bland Sverges
häfdatecknare. Hans större arbeten,
hvilka utmärka sig genom ett lugnt
och flärdlöst framställningssätt samt
genom en episk utförlighet, äro
följande: Svenska folkets historia un-
der konungarne af Vasaätten (3 d.
1819—23, anon., afbröts af brist på
uppmuntran), Magnus Stenbocks
lef-verne (2 bd, 1821), Svearikes historia
af Friedrich Riihs (1823—25, öfvers.),
Svenska folkets historia från äldsta till
närvarande tider (5 d. 1834—54, forts,
endast till år 1319), Inträdestal i
svenska akademien (tr. 1840, öfver G.
af Vetterstedt) och Sveriges historia i
sammandrag (1857—60, till slutet af
Gustaf I:s regering).
Strix Bilbo, pseudonym för A.
E. Holmgren.
Strussenfelt* 1. Alexander
Mikael von S., tekniker, f.1716, d. 1797
som generalmajor, författade några
uppsatser i vet. akad:s och krigsv.
akad:s handl. Led. af vet. akad. 1766.
2. Ulrika Sojia von S. (pseud.
Pilgrimen, Philaletes m. fl.), den förres
sondotter, romanförfattarinna, f. 1801,
förestod 1834—59 en skolaiGrenna
och dog 1873. Sedan hon af sin
yngre systers literära framgångar (se
nedan) sporrats att inträda p&
författarebanan, utgaf hon åtskilliga af
en varm religiositet genomandade,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
