Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Syrsan ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
allmänna elektridtetsinrättningen i
Stockholm (1845).
2. Johan Adolf &, den förres
broder, lärd, f. 1800, d. 1873 som
teologie doktor och kyrkoherde i
Marie-stad, författade i frisinnad anda
åtskilliga pedagogiska, teologiska,
sociala och politiska skrifter äfvensom
några tal och predikningar. Särskildt
märkas: Anteckningar öfver
univer-sitetema i England (1831), Om de
fransyska elementarläroverken och
folkskolorna (1857) samt Theologiska studier
öfver uppenbarelsen och den heliga skrift
(1865).
3. Per Magnus Arvid S} den
förres halfb roder, arkäolog, f. 1811,
f. d. skoladjunkt i Visby, har
ut-gifvit Gotland och Visby i taflor (1856
—58, tills, med K. J. Bergman),
Gotländska minnen (1849), Åkerns sagor,
spridda drag ur odling shistorien och
folkUfvet pä Gotland (1876), Hafvets
och fiskarens sagor (1880) m.m.
Dessutom har han till
vitterhets-akade-mien lämnat ett stort antal
förträffligt utförda teckningar öfver
gotländska minnesmärken, jämte
beskrif-ningar, samt vidlyftiga, med ritningar
försedda berättelser om de resor han
utfört (1861—65) i egenskap af t. f.
antiqvitets-intendent. Korr. led. af
vitt. akad. 1862.
4. Karl Er edrik S.} den förres
broder, språkforskare,vitterhetsidkare,
f. 1812, blef 1830 student i Upsala,
ämnade först blifva läkare, men måste
slutligen af hälsoskäl afstå från denna
plan, promoverades 1848 till filos,
doktor, kallades 1849 till docent i
fornnordiska språk, förordnades 1857
till föreståndare för högskolans
mynt-och medaljsamling samt utnämdes
1859 till professor i nordiska språk.
Led. af vitt. akad. 1859. Död 1876.
Både som lärare och författare bidrog
S. i väsentlig mån att väcka intresse
för den fosterländska språkforskningen.
Bland hans skrifter märkas: Bemcerk-
ninger over öen Gotland, dens indbyggere
og disses sprog (1843, i dansk Hist.
tidskr.), Eriksvisan, ett fomsvensht
qväde, behandladt i språkligt af seende
(1848—49), Nägra upplysningar om
dalmälet och dalaUmogens folklynne
(1852, 2:dra uppl. 1855), Be starka
verbema i dalskan och gotländskan (1854),
Snorre Stur le sons ynglingasaga tolkad
och upplyst (s. å.), Om Gotlands äldsta
fomlemningar (1857), Gutniska
urkunder: guta lag, guta saga och
Gotlands runinskrifter språkligt
behandlade (1859), Om spräkskiljaktighetema
i svenska och isländska fomskrifter
(1861, i Ups. univ. årsskr.), Om de
nordiska gudanamnens betydelse (1860)
m. fl. Bland hans vitterhetsstycken
märkes ett i fornnordiskt versslag
för-fattadt skaldestycke, Vikingens drapa
(1842 belönt af sv. akad.).
5. Hjalmar EredHk August S. (son
af S. 2), läroboksförfattare, f. 1839,
d. 1871 som lektor i Helsingborg
och utnämd rektor i Karlskrona,
ut-gaf Latinsk Stilistik (två afd. 1865—
66, 2:dra uppl. 1869—73), Grekisk
spräklära (I. 1866), Grekisk
öfnings-bok (s. å.), Latinsk öfningsbok (1867)
m. m.
6. Teofron Adolf S.} den förres
broder, historiker, f. 1842, lektor i
Karlstad, har författat Kejsarevalet i
Frankfurt 1657—58 och Svefiges
undet’hand-lingar derunder (1869), sjette delen
af den af Linnström redigerade
Sveriges historia (1881) m. m.
Söderberg. 1. Karl Teodor S.,
kameralist, f. 1813, kontraktsprost i
Strängnäs stift, har utgifvit: Matrikel
öfver ecklesiastika beställningame inom
Strengnäs stift med afseende pä
boställen och lönevilkor (1854),
Beskrif-ning öfver de prestei’liga beställningame
i Strengnäs stift (1872) m. m.
2. Sven S., filolog, f. 1849, docent
vid Lunds högskola, har utgifvit
några smärre skrifter i nordisk språk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
