Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Theorin ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ungdom (1821), Verldens störste regenter
(1823, ny titeluppl. 1837),
Lefvemes-beskrifning om Eramm från Rotterdam
(1830), Jesus afNazareth, berättelser ur
evangelistema (1831), Frågor till
nattvardsbarnen (1832), Korta granskningar
af svenska församlingens nya
kyrko-psalmbok o. s. v. (1833), Skandinaviens
kyrkohäfder (1835—38) m. m. 1838
utgaf han tidskriften Kyrkoposten.
Efter hans död utkom Minnesbok for
svenska prester (1845, med en af P.
Vieselgren författad lefnadsteckning).
Thomander, Johan Henrik, den
förres systerson, vältalare, teolog,
öf-versättare, f. 1798, blef 1812 student
i Lund, var 1815—17 t. f. kollega
i Karlshamn, prästvigdes 1821, blef
s. å. slottspredikant i sistnämda stad,
kallades 1827 till teologie docent i
Lund samt utnämdes 1831 till e. o.
teologie adjunkt, 1833 till professor,
1850 till domprost i Göteborg och
1856 till biskop i Lund. 1836
promoverades han i Kjöbenhavn till
teologie hedersdoktor, och 1855 invaldes
han i svenska akademien. Död 1865.
T. var en af sin tids mest
framstående personligheter i Sverge, stor
som både andlig och världslig talare,
mästerlig som öfversättare,
framstående som teolog. Utom några smärre
uppsatser, strödda predikningar,
be-tänkanden och tal m. m. utgaf han
följande original*arbeten: JDe
anti-christo primm ecelesice (1826), JDe
donis spititus sancti(1828), Predikningar
och sknftctal (1829), Be articulis fidei
primariis (1830), Antivandalskrift
(1831, mot A. Kahl), Förslag till
kyrkoordning (1837, ur Theol. qvart.),
Försvar för nykterhetssällskapema
(1838), Sententice eorum, qui historiam
lapsus protoplastorum non nisi mythici
explicaH vohmt dijudicatio (1848),
Predikningar (2 d. 1849), Om
svenska kyrkans och skolans angelägenheter,
(1854), Inträdestal i svenska akademien
¿1857, öfver Atterbom) och Be kyrk-
liga frågorna (1860). Hans Skrifter
utgåfvos 1877. I öfversättning utgaf
han Shakspeares ”Richard II”,
”Antonius och Kleopatra”, ”De muntra
fruarna i Windsor”, ”Trettondedags
-afton” och ”Som er behagar” (1824
—25), Byrons ”Manfred” (1826),
Aristophanes* ”Molnen” (s. å.),
Voltaires ”Brutus” (1831) samt ”Nya
testamentet” (1835, 2:drauppl. 1860).
Dessutom redigerade han tillsammans
med H. Reuterdahl Theologisk
qvartals-skrift (1828—32, ny följd 1836—40).
Se Arv. Ahnfelt, ”Tankar och löjen
af J. H. Thomander’* (1876).
Thomas Frisk; pseudonym for
J. J. Nordström.
Thomasson. 1. Per T.,
folkskald, novellist, f. 1818, var länge
åkerbrukande bonde, först i Bleking,
sedan i Skåne, men uppehöll sig
der-efter uteslutande genom literär
verksamhet och var 1870—73 redaktör for
en demokratisk tidning, Svenska
medborgaren, Mot slutet af hans 1 if blef
hans namn (för afsättningens skull)
åsatt åtskilliga böcker, som författats
af andra personer. Bland hans många
egna skrifter må nämnas: Eländas
saga, poetiskt försök (1841),
Blomsterspråket på vers (s. å.), Be tre
blom-moma, poem (1842), Ur dalen och
skogen, dikter (1846), Kung Oscar och
skogvaktaren, pennritning (1850),
Samlade skaldeförsök (1857, 2:dra uppl.
1863 under titeln Bikter), Tio
penn-ritningar (1858), En firad ficka (1859),
Riksdagsmannen eilet• äresjukan (s. &.),
Bet förlorade barnet (s. å.), En
arbetares lefnadsöden eller slaflifvet i
Sverige (s. å,), Gubben Strid och hwnden
Frid (före 1860), Ljus och skugga,
nya pennritningar (1860), Kungens
första kärlek (s. å.), Ben blifvande
bi-spen (1862), En fyndig bonde (1863),
Svarta fröken (s. å.), Kärleketis skydds
-englar (1864), Ljungblomman (1865),
Braskans marknadsresa (1866),
Midsommarbruden (8. å.), Lull-Tuve (1867)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
