Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tidskrift för landtmän ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gar i fysiologi (2 h. 1881—83) och Wil- I
liam Harvey (1882). För öfrigt har I
han författat åtskilliga fysiologiska
special-undersökningar i
vetenskapsakademiens publikationer samt
populärt naturvetenskapliga och literära
uppsatsar i en mängd tidningar och
tidskrifter.
Tilas. 1. Daniel T.t friherre,
bergsvetenskaplig författare, historisk
samlare, f. 1712, d. 1772 som
riks-heraldiker, tit. landshöfding och f. d.
bergsråd, utgaf En bergsmans rön och
försök i mineralriket (1738), Tal om
sten-rikets historia (1742, i vet. akad:s
handl.), Utkast til Sveriges mineralhistoria
(1765, ibd.) m. m. Han förtjenar
dessutom att nämnas för sina förträffliga
historiska samlingar, företrädesvis i
heraldik och genealogi, ehuru han
aldrig författade några skrifter i dessa
ämnen. Åtskilliga af honom skrifna
bref, som röja sprittande qvickhet och
stort literärt intresse, finnas i lidénska
brefsamlingen (i Ups. univ. bibi.).
Led. af vet. akad. 1739.
2. Samuel Olof T.t den förres son,
friherre, vitterhetsidkare, f. 1744, d.
1772 som kommissions-sekreterare i
Kon stan tinopel, författade åtskilliga
rätt qvicka skaldestycken, som delvis
finnas intagna i ”Svenska parnassen”
(1785) .
Ting8tädius, Johan Adam,
orientalist, f. 1748, d. 1827 som teologie
doktor och biskop i Strängnäs, vann
stort rykte särskildt genom sina
poetiska öfversättningar af åtskilliga
böcker i gamla testamentet (han var
från 1786 ledamot af
bibelkommissionen). Bland dessa öfversättningar
märkas: Salomos sedcspråkPsaltaren Job
Jesaias De tolf smätre prophetcrne och
Höga visan. Dessutom författade han ett
Tal om österländska poesiens egenskapen’
(1786) , några språkvetenskapliga ar-
beten rörande bibeln m. m. Led. af
sv. akad. 1794. Hed. led. af vitt.
akad. 1805. I
I Tirger (Tyrgen), på 1300-talet
I lagman i Värmland, var en af de tre
lagmän, som utarbetade den s. k.
Magnus Erikssons landdag (utg. 1862
af K. J. Schlyter, i Corp. jur. sv,
goth. ant.).
Tlällman, Nils, filolog,
vitterhetsidkare, f. 1652, blef 1692 kommi-i
nister i Stockholm, der han förut
tjenstgjort som pastorsadjunkt, och
afled 1718. Han är mest känd
genom sin Grammatica rnecana, ätter
enn svensk språk-ock skrif konst (1696,
många uppl.), hvilken är den första
fullständigare svenska språkläran och
hvilken tillsammans med Svedbergs
arbeten lade grunden till den
hittills brukliga svenska rättskrifningen.
Dessutom utgaf han en Grammatica
latina (1679), en samling af EUofva
andelige prof visor (1692, granskade af
prästerskapet under riksdagen 1689;
ånyo af Hanselli 1871) m. m.
TolYO, pseudonym för Sigrid
Pettersson.
Toll, Amalia Charlotta Kristina.
Se Genberg.
Tolleson, Fer, väckelse-predikant,
teolog, f. 1747, d. 1821 som kungl.
hofpredikant, teologie doktor och
kontraktsprost i Upsala stift, var en af
vår tids ypperste predikanter. Äfven
som författare var han mycket
verksam, utgaf till en boijan en mängd
predikningar och andra
uppbyggelse-skrifter, men under sista delen af
sitt lif äfven sådana arbeten, som
”visa att han ej haft lärdomsskräcken,
för hvilken man ofta anklagar de i
sin gudsfruktan allvarligaste”. Bland
hans skrifter märkas: Försök till en
förbättrad dr. Svebilii förklaring öfver
dr. Lutheri mindre catecltes (1797),
Förfallna christendonnens upphjdpande
(1801), Christeliga predikningar (1802
—03, 3:dje uppl. 1833—34), Ordbok
öfver nya testamentet (1815),
Geogra-phiskt handlexikon öfver gamla
testa-| mentet (s. å.), Handbok i bibliska litera-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
