Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tuderus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Schulzenheim (1812) och B. von
Beskov (1836).
TärnstrÖm. 1. Samuel Fredrik X.,
vitter författare, f. 1778, d. 1864
som häradshöfding och landtbrukare,
utgaf några historiska berättelser
m. m.
2. Se Temström.
Törnberg, Karl (Cart) Ludvig
(psend. CaLixTus), vitter författare,
f. 1847, literatör i Stockholm, har
utgifvit ett häfte ”samlade rim” med
titeln Taggar och knoppar (1880) samt
åtskilliga öfversättningar.
Törnblom, Feter Abik, medicinsk
författare, f. 1838, d. 1878 som
medicinalråd, författade populära
skrifter Om smittkoppor (1874), Om nyttan
af vaccination och revaccination (s. å.)
och Om dammet (1875) samt några
vetenskapliga uppsatser i lärda
tidskrifter.
Törneblad. 1. Bengt Johan T.y
(pseud. FiUdor Spekulant enhjelm,
Bene-detto Terzaruolo m. fl.), vitter författare,
publicist, f. 1782, blef 1808
extra-ordinarie tjensteman i pommerska
fältkontoret och fick 1809 i Stockholm
anställning vid tullen, men lämnade
redan 1810 denna föga inbringande
befattning och egnade sig i stället
ät publiciteten. 1810—12 utgaf han
tidningen Nya posten, 1816—17 det
skandinaviska folkbladet Föreningen
och 1817—18 Svenskt nationalblad.
Genom den i forstnämda tidning
intagna, af honom själf författade fabeln
om räfvama anses han i väsentlig mån
ha varit orsak till det beryktade
fersenska mordet. Till en början
fiende till den i vitterheten vid denna
tid framträdande nya skolan, biel
han dock snart en af denna skolas
ifrigaste försvarare. Död 1820. På
vitterhetens område gjorde sig T.
mest förtjent genom sina
öfversätt-ningar af Schillers ”Don Carlos”
(1813), ”Jungfrun af Orleans” (s. å.)
och ”Wallenstein” (1814) samt Fou-
qués ”Smärre romaner” (1816) och
”Undina” (1819). Hans
originalarbeten, de flesta i den lustiga
genren, äro af mindre betydenhet:
Försök till ett svenskt critiskt real-lexikon
uppå de märkvärdigaste ord och
tale-8ätt, hvilka i allmänna sammanlefnaden
förekomma (1813), romanen Friherre
Dolk (1814—15, pseud. Ottar Tralling),
Tiden och Bonaparte (1814), Gubben
med skåpet (trenne ”vandringar”, 1818
—19) m. fl.
2. Se Tömebladh.
Törnebladb. 1. Ivar X.,
kameralist, f. 1828, landskamrer i
Stockholms län, har utgifvit
Författnings-sammandrag eller handbok far
kommunalmyndigheter (1863, suppl. 1864
och 1869).
2. Henrik Ragnar X., den förres
broder, filolog, pedagog, f. 1833, blef
1848 student i Upsala, 1854 filos,
doktor, 1856 docent i latinsk
skaldekonst, 1858 lektor i Kalmar, 1867
tillika rektor vid samma läroverk
samt 1882 lektor och rektor vid södra
latinläroverket i Stockholm. Från
rektors-befattningen tog han 1884
af-sked, för att bättre kunna egna sig
åt kommunala värf. T. har utgifvit
åtskilliga kritiska upplagor af
romerska författare: T. Virgilii Moronis
Aeneidos libri I— F7(1859, flereuppl ),
Qucestiones criiicce quintilianece (1860),
M. Tullii Ciceronis orationes selectee VIII
(1862), Comelii Nepotis Vita
excdlen-tium imperatorum (1864) m. fl. I
pedagogiskt syfte har han ock
utgifvit Latinska skriföfningar (1863),
Latinsk élementarbok (1865), Latinsk
ex-temporaliebok (1870—71), Om
samverkan mellan skolan och hemmet (1873,
i lärov. pr.), Latinsk språklära (1881,
tills, med L. Lindroth) m. m. Pä
vältalighetens och vitterhetens
område har han gjort sig känd genom
en afhandling Om orsakerna till
romerska republikens fall (1857 prisb.
af sv. akad.), latinska och svenska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
